Finland blev helt utan medaljer i sommar-OS. I måndagskvällens A-studio diskuterade Matti Heikkinen och Sami Itani varför det gick snett. Heikkinen är toppidrottschef på Finlands olympiska kommitté, medan Itani är arbetslivsprofessor på Aaltouniversitetet.
Den tidigare längdskidåkaren Heikkinen valdes till toppidrottschef i september 2022 och har inga planer på att avgå.
– Min mandatperiod har nu kommit halvvägs. I idrotten hör det inte till att ge upp, säger Heikkinen.
– Resultatet i Paris förändras inte genom bortförklaringar. Nu är det dags för djupanalyser: Vad gick snett och vad lyckades vi med i kulisserna?
Heikkinen säger att det i slutet av året krävs slutsatser om vad som behöver göras i framtiden.
– Vi behöver samla toppidrottsfolket och föra en frisk diskussion om vad som krävs för att ta medaljer i Los Angeles.
Sami Itani jobbar som arbetslivsprofessor på Aaltouniversitet och är kritisk till utvecklingen.
– Problemen har inte uppstått här och nu, utan det handlar om strategiska felbeslut under en längre tid.
– Det är viktigt att medge att våra toppidrottsorganisationer och deras ledare har misslyckats. Och jag hänvisar inte endast till dagens chefer. Jag har själv också varit delaktig som beslutsfattare.
Nya Zeeland har prioriterat
Nya Zeeland, med drygt fem miljoner invånare, tog 20 medaljer i sommar-OS i Paris och Itani tycker att det är värt att kolla på den modellen.
– Där har man för 15–20 år sedan gjort starka prioriteringar. Man har valt att satsa på så kallade marginalgrenar, säger Itani.
I Paris tog Nya Zeeland fem medaljer i bancykling (2–2–1), fyra i kanot (4–0–0) och fyra i rodd (1–2–1).
– Det finns sporter där hela världseliten får plats i samma buss. Nya Zeeland har sett till att landet har åtminstone tio passagerare i dessa bussar.
Itani är ändå osäker på om det i Finland går att prioritera hårt – och därmed också prioritera bort.
– Det vore ett smart val, men passar nog bättre i den anglosaxiska värden än i Finland där organisationskulturen lever stark. Det här är ett alternativ för Finland, men är inte lätt att genomföra.
Organisationerna har politiska färger
Ett annat förslag från Itani är att reformera pengafördelningen för att se till att pengarna landar på rätt ställe.
– Pengarna borde framför allt allokeras till idrottarna och tränarna. Om vi ger paraplyorganisationerna 10, 20 eller 200 procent mer pengar kommer det inte att märkas i resultaten.
– Karrikerat så domineras Finlands olympiska kommitté av Samlingspartiet, Arbetarnas idrottsförbund av vänstern och de regionala organisationerna av Centern, säger Itani.
Toppidrottschefen Heikkinen köper en modell med prioriteringar.
– Men det innebär svåra beslut i ett samhälleligt läge där resurserna är knappa.
Han säger också att situationen med svaga resultat inte har uppstått över en natt.
– Situationen påminner om statsskulden, det går inte att peka ut en enskild regering som syndabock.
Jan Vapaavuoris kommitté jobbar brett
Jan Vapaavuori har varit ordförande för olympiska kommittén sedan år 2020. För tre år sedan fick motion på gräsrotsnivå en större roll i strategin som år 2024 fortsättningsvis står på tre ben:
- att främja rörelse och fysisk livsstil hos finländarna
- att bygga upp förutsättningarna för en högklassig och innovativ klubb- och organisationsverksamhet
- att producera framgång i toppidrott
Itani tycker inte att rollfördelningen, där olympiska kommittén jobbar så här brett, är särskilt bra.
– Den strategiska förändringen berodde på att man ville ha möjligast mycket offentliga social- och hälsovårdspengar. Sedan framgick det att pengarna inte kommer. Det hela var ett misslyckat val och det kan säkert förändras.
– Olympiska kommittén borde fokusera på toppidrotten. Förstås är det samhälleligt viktigare att folk rör på sig. Men för det finns det andra organisationer, exempelvis grenförbund och regionala idrottsorganisationer, säger Itani.
Också Heikkinen medger försiktigt att framgång kräver satsningar.
– Om vi vill nå framgång måste vi fokusera på toppidrottens verksamhetsförutsättningar.
