Finlands nya klimatlag förbereddes omsorgsfullt och trädde i kraft för två år sedan. Både vanliga medborgare och Europas enda ursprungsfolk, samerna, fick säga sitt om hur Finland skulle tackla klimatets uppvärmning och hur fossila utsläpp borde begränsas.
Lagen har hyllats internationellt för att innehålla ambitiösa klimatmål som är baserade på vetenskap. Målet om Finlands klimatneutralitet år 2035 applåderades också av näringslivet som kallade målet ”The Finnish Way”.
Men vad har hänt sedan dess?
Inte tillräckligt anser sex miljöorganisationer som lämnat in besvär till Högsta förvaltningsdomstolen. Dom försöker helt enkelt stämma staten.
Finlands nettoutsläpp inte har minskat sedan år 1990 och det är ett problem. Våra kolsänkor, det vill säga skogen, binder inte längre så mycket koldioxid som man tidigare räknat med.
Regeringen Orpo har trots det valt att inte förnya klimatplanen för markamarkanvändning, även om den nuvarande planen inte är räcker till.
Vad kan miljöorganisationernas besvär få för betydelse om det faktiskt tas till behandling av domstolen? Vi frågar Martina Kronström, Advokatförbundets Medieadvokat. Hon har läst igenom besvärstexten.
– Jag tycker att det viktigaste organisationerna vill är att väcka diskussion om hur passiva beslutsfattarna är och nu vill man pressa på lite hårdare, säger hon.
Tror du de kan vinna i Högsta förvaltningsdomstolen och hur skulle en sådan seger se ut?
– De (miljöorganisationerna) kräver att politikerna ska agera. Statsrådet borde revidera klimatplanerna ifall man märker att de inte räcker till. Nu vill man få till stånd ett tvång att faktiskt följa lagen, säger Kronström.
En seger skulle inte direkt leda till något konkret. Det enda Högsta förvaltningsdomstolen kan göra är att befalla statsrådet att följa lagen, men det finns inte möjlighet till sanktioner. Besväret, ifall det godkänns, är mera en uppmaning att öppna ögonen för att klimatlagen faktiskt måste följas.
Regeringen skulle i så fall fällas i domstol för passivitet.
– Att det här besväret baserar sig på passivitet kan utgöra ett problem. Klimatlagen säger att man har möjlighet att besvära sig mot ett beslut som statsrådet har tagit. Men nu baserar sig inte det här besväret på ett beslut, utan på just det att inga beslut har tagits. Problematiken gällande passivitet är relativt oanvänd och ny och den har väldigt sällan prövats, säger Martina Kronström.
Miljöorganisationerna borde kunna bevisa att regeringens nuvarande åtgärder leder till att Finland inte uppnår sina klimatmål. Då kan de bevisa att regeringen varit passiv. Men det är elva år kvar tills Finland skall vara klimatneutralt.
För två år sen lämnade miljö- och klimatorganisationerna in samma besvär. Men då förkastades det, eftersom klimatlagen varit i kraft så kort tid.
Bara Schweiz har dömts för dåligt klimatarbete
Europeiska Människorättsdomstolen har hittills avgjort i tre klimattvister. I ett av målen, KlimaSeniorinnen (ungefär Klimatseniorinnorna) mot Schweiz, dömdes Schweiz för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringen.
Människorättsdomstolen argumenterar att stater en aktiv skyldighet att skrida till åtgärder för att mildra klimatförändringen. Det ger också Finland en viss skyldighet att agera.
De två andra klimatbesvären däremot – mot Frankrike och Portugal – godkändes inte av Människorättsdomstolen.
I Sverige är första klimatfallet på gång
I Sverige gav Högsta domstolen i april organisationen Aurora prövningstillstånd. Fallet, där 300 unga har stämt svenska staten för bristande klimatpolitik. Det innebär att Högsta domstolen ska ta ställning till om det går att pröva ett sådant fall i svensk domstol.
2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
Martina Kronström menar att besvär är ett sätt att få rätt personer att ta ställning och föra den diskussion som behövs. När aktivister blockerar gator glider diskussionen lätt in på vad de gör istället för vad de vill uppnå. Men när föreningar och organisationer har besvärsrätt får de en verklig möjlighet att påverka.
– Min personliga åsikt är att det här får rätt personer att diskutera vid rätt bord. När aktivister blockerar gator kan diskussionen lätt glida in på vad de gör istället för vad de vill uppnå. På det här sättet kommer diskussionen in på rätt nivå, säger Kronström.
Klimataktivister har rättstvister som strategi
Under de senaste åren har tusentals klimatbesvär lämnats in i Europa. Det handlar om det klassiska aktivistknepet strategiska rättstvister.
Mekanismen är enkel: Man fabricerar rättsfall kring ett problem så länge tills rätten dömer fallet på önskat vis. Då uppstår ett prejudikat som kommer att avgöra lagens tolkning i fortsättningen.
Strategiska rättstvister fungerar speciellt i situationer där den förda politiken står i konflikt med finare principer. Då kan konflikten behändigast korrigeras i rättssalen där det bästa argumentet – i alla fall i teorin – vinner.
Genom strategiska rättstvister har man genom historien åstadkommit mycket. På 1950-talet i USA konstaterade Högsta Domstolen att det var mot grundlagen att svarta barn diskriminerades i skolor och därmed inleddes demonteringen av apartheid i skolorna.
Alla är inte lika entusiastiska över aktivisternas segrar: besvär medför ett statsvetenskapligt problem – att domstolen inkräktar på politikernas område. Men å andra sidan har världens politiker aldrig ställts inför en så besvärlig utmaning som den globala klimatförändringen.
