Vanessa Westerlund svettas med en diger bunt papper på sitt kontor i Tölö i Helsingfors. Det har varit en bråd sommar med många lagförslag att läsa igenom.
– Väldigt mycket har tyvärr handlat om nedskärningar i den sociala tryggheten, suckar hon.
Westerlund är sakkunnig inom påverkansarbete vid FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Hon skriver utlåtanden, alltså texter där FDUV säger sin åsikt om regeringens lagförslag.
Många lagförslag gavs i år just före sommarens semesterperiod och tiden att skriva utlåtanden har känts knapp. Små organisationer har begränsade resurser och varje utlåtande kräver mycket arbete. Men utlåtandena är viktiga, eftersom det är genom dem man kan påverka.
– I värsta fall har vi inte möjlighet att uttala oss alls, då det inte finns tillräckligt med tid. Det betyder att det finns människor i samhället vars röst inte blir hörd i lagberedningsprocesserna, säger Westerlund.
På våren visste hon om att en del lagförslag var på väg, medan andra överraskande damp ner under semesterperioden. Som exempel nämner hon förslaget om att höja vårdens klientavgifter.
”Varifrån kommer brådskan just nu?”
Också andra har haft det tungt i sommar. Generalsekreterare Vertti Kiukas vid Finlands social och hälsa rf, Soste, säger att organisationen fick begäran om utlåtande till över 20 lagförslag kring midsommar. Flest kom från Social- och hälsovårdsministeriet.
På grund av tidsbrist har Soste valt att prioritera vilka förslag man kommenterar. Kiukas tror att fler börjar göra så i framtiden, speciellt om nedskärningarna som hotar organisationerna blir verklighet.
– Vi och våra medlemmar representerar synpunkter från människors vardag och vi har specialkunnande. De här synpunkterna kommer då inte in i systemet, säger Kiukas.
Vertti Kiukas berättar att det kom många lagförslag också i fjol sommar och att tiden för att skriva utlåtanden kändes knapp redan då. Då motiverades brådskan med att landet har en ny regering och att den måste komma igång med sitt arbete.
– Men nu är det samma sak. Varifrån kommer brådskan just nu? undrar han.
Ministeriet anser sig ha följt god lagstiftningssed
Social- och hälsovårdsministeriet uppger till Svenska Yle att det i och för sig är beklagligt att många lagförslag är ute på remiss just under sommarens semesterperiod.
Enligt ministeriet beror tidtabellen på att många lagförslag ska träda i kraft nästa år och att de har effekter för statsbudgeten. Då måste de ges till riksdagen som så kallade budgetlagar senast i september. Det påverkar också tidtabellen för när utlåtanden bes in.
Vanessa Westerlunds exempel – förslaget om att höja vårdens klientavgifter – är inte en budgetlag men hänger också den samman med budgetförslaget. I det fallet förklaras brådskan enligt ministeriet av att förslaget kom till efter vårens ramförhandlingar, där det fattades beslut om nya anpassande åtgärder.
Ministeriet anser sig ha följt anvisningarna för hörande. Enligt ministeriet fästs alltid uppmärksamhet vid möjligheten att lämna in utlåtanden.
Justitieministeriet kommenterar inte lagberedningen
Det är inte bara social- och hälsovårdens organisationer som har reagerat på att lagförslagen varit många och att tiden att kommentera har varit kort.
Jurist Anna Järvinen vid Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, JHL, skrev ett utlåtande om förslaget att slopa daghemmens planer för likabehandling. Begäran var daterad den 4 juli, och utlåtandena skulle vara inlämnade den 6 augusti.
– Enligt JHL har beredaren inte följt god lagstiftningssed. Meddelandet kom under sommarens semesterperiod och tiden för utlåtande var bara lite längre än fyra veckor, säger Järvinen.
I anvisningarna för hörande står det att tiden för inlämnande av utlåtande om ett författningsförslag ska vara minst sex veckor och i omfattande projekt minst åtta veckor. Om remisstiden infaller under en allmän semesterperiod, bör tiden vara längre.
Det var Justitieministeriet som beredde förslaget om att slopa daghemmens planer för likabehandling. Ministeriet ansvarar också för utvecklingen av lagberedningen inom statsrådet.
Justitieministeriet kommenterar inte den här frågan
Svaret som Svenska Yle får från det ansvariga ministeriet
Slarvig beredning och brådska kan få oanade följder
Det är mycket på gång i politiken just nu. Regeringen skär i den sociala tryggheten, bland annat i arbetslöshetsskyddet och det allmänna bostadsbidraget.
Organisationerna tycker att det skulle vara viktigt att få in möjligast mycket olika synpunkter i beredningen av stora förändringar. Konsekvensbedömningarna borde beakta de sammanlagda effekterna för människorna som berörs.
– På FDUV märker vi av den hårda tidspressen speciellt nu, då det görs så mycket nedskärningar i den sociala tryggheten, säger Vanessa Westerlund.
Nedskärningarna orsakar mänskligt lidande, men de kan också få oanade ekonomiska följder om förslagen inte stöts och blöts ordentligt ur olika synvinklar.
– Det kan gå så att saker och ting går sämre än regeringen tänkt sig. Det betyder att man inte når de tilltänkta besparingarna, om till exempel mer utkomststöd måste betalas ut, säger Vertti Kiukas vid Soste.
