Helsingforsregionens trafik (HRT) drog på måndagen bort en omtalad reklam från sina färdmedel. I reklamen syns influerarna Molybros, alias Ibrahim Manza och Abdirahman Keinaan, som uppmanar människor att inte resa utan biljett.
Molybros har bland annat en Youtubekanal med 125 000 följare.
Många har sett det som rasistiskt att två unga svarta killar figurerar i en reklam mot att åka med förfalskad biljett i kollektivtrafiken.
På sin Instagram skriver Molybros att man är besvikna över att kampanjen har dragits bort. Duon hänvisar till att de vill vara en förebild för unga och på det viset uppmana till laglydighet.
En av de som anmälde reklamen till HRT är Maïmouna Matikainen-Soreau, som är akademiforskare specialiserad på rasismfrågor vid Helsingfors universitet.
– Jag förstår Molybros perspektiv men jag tycker det här är något större än så. De är inte kända för mig, deras namn står ingenstans på kampanjbilderna, det kunde ha varit vilken fotomodell som helst.
Matikainen-Soreau säger att kampanjen väckte rasistiska associationer mellan svarta och brottslingar, eftersom den visade unga svarta killar och hade en text om att det är ett brott att åka med förfalskad biljett i kollektivtrafiken.
– Om man inte känner till dem eller förstår att det är en kampanj med förebilder för unga blir de representativa för en specifik målgrupp. Associationen som ligger bakom kan vara att det är speciellt unga, svarta eller icke-vita, som åker med förfalskad biljett.
Hon säger att det förstärker de negativa fördomar som redan finns gentemot icke-vita.
Färgblindhet kan bli en fara
I sociala medier har många, både icke-vita och vita, varit upprörda över att HRT dragit bort kampanjen. Man menar att det är rasistiskt i sig att genast se svarta unga som kriminella och inte se personerna på bilden som en duo som vill vara förebilder för andra unga.
Bland annat skriver riksdagsledamot Fatim Diarra att hon ser kampanjen som ett sätt för unga opinionsbildare att använda sitt utrymme för att lyfta ett ämne.
Molybros själva skriver i ett inlägg på Instagram att de är besvikna på att personer som inte är i en minoritetsställning har tagit sig rätten att bestämma vad som är rasism.
”På sociala medier har man lyft fram att man borde ha valt vita influerare till kampanjen. Det är sårande för oss och lyfter fram varför det är livsviktigt att minoritetsunga får utrymme och synlighet. Genom dessa möjligheter kan vi spränga gränser, inspirera kommande generationer och bygga ett samhälle där diversitet verkligen uppskattas.”
– De olika perspektiven är förståeliga, budskapet i denna specifika kampanj inte är neutral, och vi har en lång historia av dylika misslyckanden inom reklambranschen, säger Maïmouna Matikainen-Soreau.
Hon säger att det också finns en etablerad uppfattning i Finland om att det är rasistiskt att prata om rasism. Det finns en viss tanke om att det är bättre att vara färgblind, att inte se hudfärg alls, menar Matikainen-Soreau.
– Så är inte fallet. Att inte prata om hudfärg och vägra tala om rasism kan orsaka ännu större problem.
Matikainen-Soreau säger att åsikter är åsikter, men att hon uttrycker sig utgående från forskning.
– I slutändan handlar den bakomliggande problematiken om maktstrukturer och en viss historisk kontext.
Matikainen-Soreau säger att HRT knappast varit ute efter att uttryckligen vara rasistiska men att kampanjen kan ses som ett led i denna rad av misslyckanden.
– Jag tyckte att negativa associationer skapades så direkt att jag måste anmäla reklamen.
Vid samma tider som HRT drog bort reklamen lanserade Statsrådet sin anti-rasismkampanj. Kampanjen är en av följderna efter förra årets rasismskandal. En av huvudsamarbetsparterna i kampanjen är HRT.
– Jag hoppas de har planer att konsultera experter och forskare inom diversitetsfrågor och antirasism så det inte går på det klumpiga sättet som det gjorde nu, säger Matikainen-Soreau.
HRT meddelade på tisdagen att man kommer att publicera kampanjen igen. Enligt Helsingin Sanomat kommer man att korrigera kampanjen så att kontexten bättre kommer fram.
