– Jag bor trehundra meter från projektet som kallas för Nevas gårds fritidsby och börjar vara riktigt oroad över vad de gör där. Under åtta år har de kört massiva mängder jord till området men det syns inga tecken på att de faktiskt skulle börja bygga, säger Helena Salmela.
Salmela säger att hon inte i sig har något emot en semesterby, det är inte frågan om det klassiska nimby-fenomenet.
– Jag är en gammal tant och vi bor här mitt i skogen. Jag skulle bli glad om vi får ett spahotell och olika sorters service en kilometer ifrån oss, säger Salmela.
Idén till fritidsbyn föddes hos den förre markägaren Leif Fredriksson. Företaget Hotela köpte marken som i planläggningen märkts ut som område för fritidsverksamhet, samt 40 stugtomter. Fredriksson behöll 60 stugtomter och hotelltomten. Han har inte börjat bygga utan har istället försökt sälja sin del av marken.
Även om bara hälften av stugorna skulle bli av så skulle det ändå föra med sig en massa fritidsboende och kanske året runt-boende vilket i sin tur skulle kräva förbättringar av infrastrukturen.
– Jag tänker hoppfullt att vi då också borde få bättre väg och en lättrafikled. Nog skulle jag på alla sätt se det som en förbättring för oss som bor här i skogen, säger Salmela.
Det Salmela ställer sig misstänksam till är hur arbetet kan pågå så länge utan att något faktiskt byggs. Hotela började med markarbetena år 2017.
Byggloven för fritidsstugorna har förfallit för flera år sedan. Just nu jobbar man med ett tillstånd för miljöåtgärder, det vill säga markbearbetning.
– Nu finns det tio meter höga jordhögar på området, säger Salmela.
Salmela anser att det snarare handlar om en markavstjälpningsplats och är skeptisk till om det någonsin kommer att dyka upp några fritidshus på tomten.
– Det är löjligt hur länge kommunen låter den här sortens lustigheter fortsätta. Som invånare och granne saknar jag öppenhet och information om vad man gör där, säger Salmela.
Svårt få svar om läget
Markägaren Hotela svarar inte på Yle Östnylands kontaktförsök.
Sibbo kommuns samhällsdirektör Albert Andersson är kontaktperson mellan kommunen och Hotela. Han har varit i kontakt med bolaget om rytmiken i byggandet, alltså i vilket skede de planerar göra vad, men kan i nuläget inte säga så mycket mer.
Kommunens byggnadstillsynschef Ulla-Maija Upola skriver att byggnadstillsynen inte har någon uppfattning om närmare tidtabeller för olika projekt eller hur arbetet framskrider, annat än via myndighetssyner.
Byggnadstillsynen kan inte heller försöka få Hotela att snabba på arbetet eftersom miljöåtgärdstillståndet är i kraft ända till våren 2027.
Enligt miljöåtgärdstillståndet, som gäller detaljplanens områden för idrotts- och rekreationsfunktioner, får omkring 75 000 kubikmeter fyllnadsjord placeras på området.
Den som övervakar jordtransporterna och markarbetena så här i byggnadsskedet är den ansvariga arbetsledaren som anställts av Hotela.
Närings-, trafik-, och miljöcentralen (NTM) övervakar enbart jordmassorna som används för vägarna på området. De har inte heller något mer att berätta om hur projektet framskrider.
NTM-centralen uppmanade Hotela att täcka över betongkrosset och kraftverksaskan som använts för vägbottnarna samt att asfaltera områdets vägar innan slutet av oktober 2022. Bolaget svarade då att det inte lönar sig innan kommunens avloppsplan är klar. Vägarna är fortfarande utan asfalt, och varken Andersson eller Upola känner till läget med avloppsplanen.
”Lastbilsrallyt” sliter på vägen
Lastbilarna, ofta med släp, kör sällan direkt förbi grannen Helena Salmelas avfart då hon bor hundra meter åt andra hållet.
– Men bekanta i början av Spjutsundsvägen har räknat till tiotals lastbilar per dag. Husen skakar då de stora bilarna kör förbi, säger Salmela.
På måndagsmorgonen (9.9) körde en lastbilskombination med släp av vägen en liten bit innan den skulle ha nått infarten till stugbyns område. Olycksorsaken är än så länge oklar, men Salmela är inte förvånad. Spjutsundsvägen är krokig och sliten.
– Lastbilsrallyt har fortsatt åtminstone i åtta år. Ungefär så länge har landsvägen varit i väldigt dåligt skick. Det är stora skador, hål i beläggningen, som spadkarlar fyller med oljegrus. Det hjälper inte länge. Vägbottnen har också gett vika på många ställen, säger Salmela.
NTM-centralen känner till att vägen är i dåligt skick, men för tillfället finns inga planer på någon grundligare reparation. Centralen vill vänta på att lastbilarna har kört klart.
Invasiva arter
En annan oönskad följd av jordlassen som körs till området är fripassagerarna som verkar ha följt med. Helena Salmela har sett parkslide, jättebalsamin, kanadabinka och kanadensiskt gullris på området. De är alla främmande arter och alla utom kanadabinka räknas som invasiv.
Enligt lagen om främmande arter är det på fastighetsägarens eller -innehavarens ansvar att göra sig av med växter som räknas till invasiva främmande arter.
Det är oklart om markägaren Hotela vid tidpunkten då den här artikeln skrivs alls är medveten om de invasiva arterna på byggområdet, ifall ingen av de anställda känt igen dem.
Kommunen har kontaktat NTM-centralen om de invasiva arterna.
Hotela kan förvänta sig ett brev från NTM-centralen med uppmaningen att utrota växterna och råd om hur man gör. NTM-centralen har ändå knappast möjlighet att kräva åtgärder och övervaka så de faktiskt görs.
– Eftersom förekomsterna av invasiva främmande arter är så många så måste vi prioritera, säger NTM-centralens naturskyddsexpert Paula Salomäki.
