De barnlösas förbund Simpukka rf håller på att utreda hur många finländare som har fått barn med hjälp av surrogatmödrar. En enkät om saken kan besvaras på förbundets sajt fram till den 10 september, skriver Yle Uutiset.
Enkäten försöker nå personer som genomgått surrogatfödselprocessen eller som funderar på den som en alternativ vårdform för barnlöshet.
Simpukkas verksamhetsledare Piia Savio säger att många tror att frågan om surrogatmödrar endast berör en liten grupp människor i Finland. Men faktum är att många som önskar sig ett barn skulle behöva detta alternativ, säger hon.
En syster kunde vara surrogatmamma
– Det gäller människor för vilka detta ofta är det enda sättet att få ett barn på. Vi har exempelvis personer som saknar livmoder och personer som mist sin livmoder på grund av sjukdom.
Savio nämner också manliga par och personer som genomlidit upprepade missfall. Hälsotillstånd och diverse sjukdomar kan också utgöra ett hinder för att en person själv bär barnet.
– Vi har hört om embryon som skapats innan cancerbehandlingar påbörjats. De egna embryona ligger i en frys i Finland, men man kan inte själv bära barnet, säger Savio.
I en del fall finns en surrogatmamma redo.
– Till exempel ens egen syster kunde fungera som surrogatmamma. Alla bitar skulle vara på plats, men Finlands lag hindrar det hela.
Könsceller kan inte heller, på grund av bestämmelser gällande vävnader, förflyttas från Finland utomlands.
Finns ett brett stöd för lagändring
Surrogatmoderskap har varit olagligt i Finland sedan år 2007 inom ramen för lagen om assisterad befruktning. Många experter ser risker och etiska problem med arrangemanget.
De barnlösas förbund har sedan dess jobbat för att legalisera icke-kommersiella surrogatfödslar igen.
– Vi lever i en tid med historiskt låga födelsetal. Vi vet att det finns en otroligt stor skara personer som önskar sig ett barn, säger Savio.
Justitieministeriet publicerade våren 2023 en utredning om legalisering av icke-kommersiella surrogatfödslar. Det kom utlåtande från 48 expertgrupper och saken fick stort stöd.
– Ämnet har ansetts svårt eftersom det finns etiska frågor kring det. Det är frågan om surrogatmammans, de tilltänkta föräldrarnas och också barnets rättigheter.
Savio anser att de etiska spörsmålen går att lösa.
Simpukka får årligen några tiotals förfrågningar om surrogatfödslar utomlands, det är människor som planerar att skaffa barn utomlands eftersom det inte går att göra det här.
– Nu vill vi veta hur många som fått barn genom surrogatarrangemang och vilka utmaningar de stött på. Varför de valt ett visst land och hur processen sett ut, säger Savio.
Texten är en bearbetad version av Yle Uutisets artikel Alkiot ovat pakkasessa ja sijaissynnyttäjä tiedossa – laki estää hoitojen toteuttamisen Suomessa av Johanna Talasterä.
