När staten skär ner på stöden till de idéburna organisationerna, skakar demokratigrunden. Det är budet när fem organisationer kallar till presskonferens.
– De enskilda organisationerna är samhällets grund, säger kulturföreningen Kultas generalsekreterare Rosa Meriläinen.
Enligt ungdomsorganisationen Allianssi kommer de planerade nedskärningarna att leta sig neråt mot gräsrotsnivå och i slutändan påverka den enskilda finländaren.
När organisationerna blir tvungna att spara påverkar det frivilligarbetet. Det i sin tur påverkar individen.
– När man frågar ungdomar hur de kommer att påverkas om ungdomsarbetet minskar, säger över hälften att de skulle träffa sina vänner allt mer sällan. En tredjedel säger att man skulle ha färre trygga vuxna i sitt liv, säger Allianssis verksamhetsledare Anna Munsterhjelm.
De som främst skulle drabbas är ungdomar som redan är i en utsatt position.
Munsterhjelm säger att många unga redan har psykiska utmaningar och när nativitetens sjunker kommer det i framtiden att påverka arbetskraften.
Olympiska kommitténs vd Taina Susiluoto är inne på samma spår. Hon säger att fyra av tio barn rör sig för lite för tillfället, vilket påverkar både psyket och fysiken.
– Det betyder att vi kommer att ha enorma problem när dessa är i arbetsför ålder. Satsningarna på idrotten borde ses som en investering, och i stället för att skära borde man investera i framtiden, säger Taina Susiluoto.
Hon säger att det redan är kritiska tider för idrotten i Finland. Det skärs i statens idrottsbudget, kommunerna är i trångmål och priserna för hobbyverksamhet har redan stigit enormt.
– Nu borde man förstå att statens nedskärningar måste vara rimligare. Kommunerna ska inte heller skära i idrotten, annars blir det familjerna som står för alla kostnader för hobbyer. Möjligheterna att upprätthålla barns hobbyverksamhet ligger redan i vågskålen, säger Susiluoto.
Vem ska leda frivilligarbetet?
Inom junioridrotten ställer många föräldrar upp och gör frivilligarbete. Om idrottsföreningarnas ekonomi blir sämre, finns det kanske snart ingen som leder frivilligarbetet.
Det hotar själva idrotten, säger man från Olympiska kommittén.
– Finländarna gör frivilligarbete för över 3 miljarder per år, varav fysisk aktivitet står för 700 miljoner. Blir arbetet lidande påverkar det välmåendet och den frivilliggrund som vi är vana vid inom finländsk demokrati, säger Taina Susiluoto.
Vid kulturföreningen Kulta säger också Rosa Meriläinen att nedskärningarna hotar den kultur av frivilligarbete vi har i Finland.
– De flesta av kulturorganisationerna i Finland drivs med frivilliga krafter, säger Meriläinen.
Om kulturfältet tappar pengar påverkar det bland annat biografer, teatrar, orkestrar och festivaler.
– Om det inte finns festivaler har vi heller inga frivilligarbetare, säger Meriläinen.
Hon säger att staten planerar stora nedskärningar inom finsk film, och det hotar de små biograferna.
– Finländare är intresserade av lokala historier, och har vi inte finsk film har vi också färre små biografer.
Organisationerna förstår att det måste sparas, och man säger sig vara villig att delta i arbetet för att balansera ekonomin. Det man till syvende och sist efterlyser är att nedskärningarna ska riktas på ett rimligare sätt.
– Det borde hittas rimligare sparmöjligheter i Undervisnings- och kulturministeriets stora moment, säger Taina Susiluoto.
