På ytan ser allt fortfarande bra ut. Finländarna klarar av att betala av på sina banklån nästan som tidigare.
Men på skuldrådgivningen på Östra Nylands rättshjälpsbyrå har mängden höginkomsttagare som fått slut på pengarna ökat märkbart den här sommaren.
Mona Isberg som är ekonomi- och skuldrådgivare på rättshjälpsbyrån säger att en del skuldsatta som nu tagit kontakt kan ha årsinkomster på 100 000 euro.
– Det har börjat komma in kunder som har stora huslån och billån. Bostadslånen kan ligga mellan 300 000 och 400 000 euro och många har dessutom lån på dyra elbilar.
Det vanliga är att de som får betalsvårigheter ofta har relativt låga inkomster. Ofta handlar det om ensamstående föräldrar. Därför är det överraskande att fler hushåll med stora inkomster nu söker hjälp.
– Det handlar ofta om familjer med flera barn i olika åldrar. Möjligtvis är den andra partnern ledig hemma med barnen och familjen har bara en person som tjänar pengar för tillfället, säger Mona Isberg.
Största delen av dem som fått problem med sin ekonomi i södra Finland säger att de haft svårt hantera sin ekonomi och minska sin konsumtion.
Oerhörd skam
Många känner en oerhörd skam för att de inte klarat av att sköta sin ekonomi. Den får människor att vänta alltför länge med att kontakta skuldrådgivningen.
En del berättar till skuldrådgivningen att de hela sitt liv arbetat med pengar och kanske gjort kalkyler och budgetar.
– Emellanåt får vi samtal där det kommer fram att den skuldsatta inte ens har berättat för sin partner hurdan situationen är och hur mycket skuld de har. De är livrädda för att berätta det, säger rådgivaren Mona Isberg.
Ofta har de inte vågat berätta till exempel för att de äger sin bostad tillsammans med sin partner.
– Då är vi tvungna att säga att de måste berätta vad som än händer. Det är ändå bättre för den andra att höra det av sin partner än att få veta det till exempel då det kommer ett kravbrev eller ett brev från utsökningsverket, säger Isberg.
Stora inkomster kan förvärra skuldsättningen då höginkomsttagare lättare kan skjuta problemen framför sig med nya lån
Mona Isberg
Stressen som skulderna orsakar leder ofta till hälsoproblem. Skuldrådgivningens kunder berättar ofta om psykisk stress och magsår.
– Många blir sjuklediga, och sedan får de ännu mer problem då inkomsterna blir mindre.
Skuldspiral
En orsak till att fler högavlönade tvingats kontakta skuldrådgivningen just den här sommaren är att Finland i april tog i bruk ett positivt kreditregister. Alla lånegivare kan nu kontrollera hur stora skulder en person som ansöker om ett nytt lån har sedan tidigare.
Det har lett till att personer som tidigare kunde betala tillbaka gamla lån genom att lyfta nya inte mera har lika lätt att få nya lån.
Mona Isberg säger att många av höginkomsttagarna började lappa ihop sin ekonomi med nya lån när bolåneräntorna steg. Fram till april var det relativt enkelt att lyfta flera olika snabblån och krediter utan säkerhet.
Man har kanske först tagit ett lån på 10 000 euro i hopp om att räntorna ska komma ner snabbt. Det har hjälpt en liten stund. När man märkt att det inte mera räcker har man kanske också använt sina kreditkort och köpt många varor på avbetalning, och efter det försökt lappa ekonomin med ett större lån på exempelvis 50 000 euro. Då har man kanske kunnat betala av de första lånen, men blivit man kvar med ett jättestort lån som inte verkar minska trots väldigt stora månadsrater.
Mona Isberg
Det typiska är att folk kontaktar skuldrådgivningen först då skulderna redan är stora och det är för sent att korrigera situationen.
Mona Isberg bedömer dessutom att skuldrådgivningen bara ser toppen av isberget.
– Alla tar inte kontakt med oss. Många säljer sin bostad även om skulderna har gått i utmätning. Kanske kontaktar de oss först flera år senare.
Allt större dyra lån
Tidigare erbjöd många företag mindre snabblån med höga räntor. Då kunde privatpersoner ta dyra snabblån på några hundratals euro för att kunna köpa mat.
Sedan satte staten stopp för de skyhöga räntorna. Det ledde till att de flesta snabblåneföretag som fanns då försvann från marknaden.
Nu har de ersatts av bolag som i stället maximerar sin vinst genom att låna ut stora summor utan säkerhet.
– Vi talar om lån på 50 000 till 60 000 euro. Då blir lånen mycket dyra trots räntetaket, säger Mona Isberg.
Finländarna lånar allt mera pengar för att köpa konsumtionsvaror. I dagens läge utgör de 15 procent av våra lån. Summan av de lån som beviljas utan säkerhet har ökat med över åtta procent per år.
För stora lånekostnader
När nya kunder tar kontakt med ekonomi- och skuldrådgivningen beräknar rådgivarna en hur stor summa som skulle vara en rimlig utgift för olika lån med tanke på kundens inkomster.
– Det kan hända att den kastar med 400–500 euro per månad, så att de borde betala 500 euro mer än vad vi räknar att de kan betala, säger Mona Isberg, och fortsätter:
– När vi sedan visar den här beräkningen för dem förstår de själva också att ekonomin inte går ihop.
Men i den offentliga statistiken verkar läget ännu lugnt.
Finlands Bank mäter våra betalningssvårigheter bland annat genom att räkna hur många låntagare det finns som inte klarar av att amortera sitt lån på 90 dagar.
– Deras antal har bara ökat lite även om räntorna varit höga, säger Markus Aaltonen som är rådgivare på Finlands Bank.
Också skuldrådgivningens erfarenhet är att de hushåll som har ekonomiska problem har kämpat för att kunna korta av sina bolån.
Hushållens skuldsättning i relation till deras inkomster har sjunkit under de senaste åren. Summan av skulderna delade med hushållens inkomster var 125,3 procent under de tre första månaderna i år. Så låg har den inte varit sedan 2017.
– Skuldsättningsgraden har minskat sedan 2022 då räntorna började stiga, säger Markus Aaltonen.
I praktiken beror det här alltså på att vi lyfter få nya lån samtidigt som gamla lån betalas tillbaka i jämn takt. Det har lett till att skulderna har ökat långsammare än inkomsterna.
Har du fått problem med höga låneräntor eller andra utgifter?
