Den så kallade Lancetkommissionen presenterade häromveckan en uppdaterad förteckning med riskfaktorer för demenssjukdomar. Riskfaktorlistan publicerades i ett färskt nummer av den ansedda brittiska medicinska tidskriften The Lancet.
Allt kan vi inte styra, men om demensforskarna har rätt i att de här faktorerna bidrar till nästan hälften av sjukdomsfallen så är det av stor betydelse att vi kan påverka en stor del av dem, i synnerhet som omkring 190 000 finländare enligt THL i dag beräknas ha någon demenssjukdom.
Antalet personer med demens ökar dessutom i takt med en åldrande befolkning.
Tidigare hade forskare identifierat 12 riskfaktorer, men de senaste årens demensforskning lägger till ytterligare två, och av 14 faktorer kan man själv påverka elva. De nya faktorerna som ökar risken för att insjukna i demens är sämre syn och högt kolesterolvärde.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan
Pia Nevala Westman, projektledare vid Nordens välfärdscenter
Sedan tidigare vet man att låg utbildningsnivå, obehandlad hörselnedsättning, depression, traumatisk hjärnskada, fysisk inaktivitet, rökning, högt blodtryck, fetma, diabetes, hög alkoholkonsumtion, social isolering och luftföroreningar ökar risken för demens.
Av de här faktorerna kan det vara svårt att påverka tillgång till utbildning och luftföroreningar på individnivå, även om vi i Norden har det väl ställt på båda områdena. Man kan också försöka skydda hjärnan mot skador men en del olyckor går inte alls att förutspå.
Går att förhindra eller skjuta upp stor andel fall
Satsa på förebyggande åtgärder, rekommenderar Lancetkommissionen under ledning av professor Gill Livingston vid University College London. Kommissionen påpekar att man kan påverka sin risknivå oberoende av om man har en medfödd högre risk för Alzheimers sjukdom.
”Insatser med flera komponenter som åtgärdar åtskilliga riskfaktorer kan vara till nytta för individen vare sig man har hög eller låg genetisk risk för demens”, heter det i Lancet-artikeln.
Enligt Lancetkommissionen handlar förebyggande av demens om insatser på nationell och internationell nivå tillsammans med individuella åtgärder.
Insatser för att minska risken för demens borde sättas in i ett tidigt skede och pågå livet ut, framhåller demensforskarna. På individnivå går flera riskfaktorer ofta hand i hand vilket innebär att åtgärder bör ta upp flera aspekter samtidigt.
Nordiska expertkunskaper når inte ut tillräckligt
Nordens välfärdscenter har på måndagen publicerat en rapport om demensförebyggande åtgärder i de nordiska länderna. Centret är en institution inom Nordiska ministerrådets social- och hälsosektor och Pia Nevala Westman är projektledare och beställare av den färska rapporten.
Enligt Nevala Westman ligger Norden i framkant när det gäller både forskning och kunskap om att förebygga demens.
Rapporten visar ändå att allmänheten brister i kunskap och att det finns svårigheter att nå specifika målgrupper. Dessutom saknas finansiering och resurser för förebyggande insatser.
En fjärde brist i Norden är att förebyggande av demens sällan ingår i övergripande folkhälsostrategier trots att omkring en halv miljon invånare i de nordiska länderna beräknas ha demens.
”Det finns olika typer av riskfaktorer. Dels de vi inte kan påverka som kön, ålder, och ärftlighet, dels de som vi kan påverka och som är intressanta för förebyggande av demens och andra folksjukdomar”, konstaterar Pia Nevala Westman i ett pressmeddelande om den nordiska rapporten.
Hon lyfter fram att det finns goda synergieffekter i förebyggande insatser: Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan.
