Start

Estnisk expert: Nato blir dyrare eftersom Ryssland redan rustar upp för nästa krig

Natos nya försvarsplaner i norra Europa kan kräva ökade försvarsanslag också av Finland. I Estland nämns redan siffran fem procent av bnp, säger en estnisk expert vi har träffat.

Den säkerhetspolitiska experten Martin Hurt menar att Natos målsättning att försvarsanslagen ska ligga på två procent av bruttonationalprodukten (bnp) är gammalmodig.

– Man skrattade rätt mycket i väst åt Rysslands förmåga att föra krig år 2022. Men från och med förra året, och även i dag, skrattar man inte så mycket längre. Ryssland har lärt sig av sina misstag och anpassar sig.

Enligt den estniska säkerhetspolitiska experten Martin Hurt borde vi inte fokusera så mycket på hur kostsamt kriget i Ukraina är för Ryssland. Landet har byggt upp en effektiv krigsekonomi bland annat med Kinas hjälp.

– Ryssland har ökat importen av viktiga komponenter och har lyckats öka produktionen av ammunition, däribland kvalificerade robotar. Det är en aspekt också vi bör räkna med.

Trots att de begår många misstag lär de sig också av dem

Säkerhetspolitiska experten Martin Hurt om hur Ryssland utvecklas under kriget i Ukraina

Hurts analys är att Ryssland också har utvecklats mycket på slagfältet sedan kriget började för två och ett halvt år sedan.

– Vi pratar ofta om att vi ska lära oss av kriget i Ukraina, men det är något vi studerar på håll, medan ryssarna faktiskt är där. Trots att de begår många misstag lär de sig också av dem.

Kommande budgetfråga

Det här är bakgrunden till att Natos nya försvarsplaner för norra Europa blir betydligt dyrare än tidigare. Hur mycket dyrare vet vi ännu inte eftersom planerna i huvudsak är hemliga.

Dessutom är vad som verkligen genomförs en politisk fråga.

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur nämnde förra veckan att försvarsutgifterna kan höjas till närmare fem procent av bruttonationalprodukten (bnp). Det förslaget sköt finansminister Jürgen Ligi genast ner. Båda är från Reformpartiet.

Estland behöver storsatsning

– Det kommer ta tid att bygga upp de föreslagna förbanden och förmågorna, men när den estniska försvarsministern talar om fem procent av bnp så har han tagit höjd, säger Martin Hurt.

Försvarsminister Hanno Pevkur poängterar att Natos försvarsplaner gäller de närmaste tjugo åren. Tanken är inte att plötsligt höja anslagen, utan att de under de närmaste åren ska ligga mellan tre och fem procent av bnp.

– För att det tidvis kan behövas stora belopp för att faktiskt modernisera och bygga upp försvaret, tillägger Hurt.

Militärparad i Tallinn 24 februari 2024.
Militärparad i Tallinn 24 februari 2024, Estlands självständighetsdag. Bild: Gustaf Antell / Yle

Fördelar med att ha allierade

Har Finland försatt sig i en besvärlig situation genom att gå med i Nato nu när det plötsligt ska satsas så mycket? Vi har ju ändå varit nöjda med vårt försvar.

– Jag tror att standardsvaret alltid är att det är betydligt dyrare att framgångsrikt försvara sig ensam jämfört med att man faktiskt kan göra det tillsammans med andra allierade, säger Hurt.

Han är övertygad om att gemensamma planer dessutom är både bättre och billigare än om alla medlemsländer upprättar egna planer.

De här tankegångarna framkommer ibland i den estniska debatten om Finlands Natomedlemskap – att det kan vara en utmaning att gå från att vara självstyrande i försvarsfrågor till att vara en del av en allians.

Bilder på planen av modellen B-52 fotad ovanifrån.
Amerikanska strategiska bombplan B-52 flög i somras i finskt luftrum. Det är en del av vad det innebär att vara Natomedlem. Bild: Försvarsmaktens X-konto

Har medierna misslyckats med att förklara varför Ryssland om några år kan vara farligare än vi tror?

– Absolut. Om man glömmer bort kriget i Ukraina och börjar tala om fred, så innebär det ur ett estniskt perspektiv att man eventuellt påbörjar nedräkningen för nästa krig, som kan riktas mot oss, svarar Hurt.

Rysslands uppsving utmanar Nato

Martin Hurt går tillbaka till att Ryssland redan i dag producerar och importerar mer ammunition än landet använder i Ukraina.

– Vilket innebär att de faktiskt bygger upp sina lager för ett framtida krig. Det här måste vi beakta. I dag skulle jag därför säga att Natos mål att alla länder satsar 2 procent av bnp på försvaret är gammalmodigt.

Säkerhetspolitiska experten Martin Hurt om Rysslands vapenproduktion och -import.

Hurt varnar till och med för att tala om 2,5 procent av bnp.

– Risken är att man invaggar allmänheten i en tro att det räcker till för att försvara Nato, men det kommer det inte göra.

Det här betyder förstås inte att det är troligt att vi har ett krig vid Östersjön om några år.

– Ryssland är ju självklart ansträngt. De hade inte räknat med att det här kriget skulle pågå så här länge, säger Hurt.

President Alexander Stubb står vid mikrofonen på Natos toppmöte i Washington DC sommaren 2024.
Finland bör inte invaggas i en överdriven tro att vi redan har ett tillräckligt bra försvar, varnar Martin Hurt. Bild: EPA-EFE

En viktig lärdom är att Ryssland har planerat för en större konflikt. Det har hittills kostat mer än det smakar, men Kreml tänker inte ge upp.

– Ryssland har medvetet fört en politik de senaste åren som går ut på konfrontationskurs med väst. De hade inte räknat med att det skulle bli så krävande, men de anpassar sig.