Trähus och trästäder ger bättre livskvalitet, men bara om vi tar hand om dem

Trästadsmiljöerna i Norden är unika. Därför är det viktigt att bevara och att underhålla såväl trähus som stadsdelar av trä.

En äldre träbyggnad i ljusgrön färg.
Trästadsdelen Port Arthur i Åbo är en historisk, levande stadsdel, inget museum. Bild: Arash Matin / Yle

De nordiska trästadskonferenserna har ordnats sedan 2016. De samlar sakkunniga, stadsplanerare och forskare, som jobbar med trähusfrågor.

Konferensens hjärta är de nordiska trästäderna, med sina rika kulturarv, unika egenskaper och utvecklingsmöjligheter.

– Naturligtvis är det viktigt att trähusen bevaras, att de har ett skydd så de inte kan förstöras och inte rivas. Det är viktigt att de underhålls på rätt sätt, men det är också viktigt att det här hänger ihop med stadsutvecklingen i stort, säger Björn Ohlén, som är ordförande för Nätverket den nordiska trästaden.

Vy över Port Arthur.
Port Arthur är en av Åbos mest kända stadsdelar med bevarade trähus. Bild: Linus Hoffman/Yle

Nätverket möts för att diskutera hur trästäder, trähus och de omgivande utrymmena kan fungera som inspiration och grund för en hållbar, socialt sammanhängande och ekologiskt ansvarsfull livsstil, stadsplanering och byggande.

Trähusen och trästadsdelarna får inte bli museala helheter, utan de måste ha ett stadsliv, för de är invånarnas livsmiljöer. Dessutom är de attraktiva turistmiljöer.

– Vi vill ha levande trästäder, där kvaliteterna i dem bygger på att de är historiska, säger Ohlén.

Vad är privat, vad offentligt?

Trots att trästadsmiljöerna i Norden är unika, så fungerar de samtidigt väldigt olika i de olika länderna.

– Det är inte alltid vi är överens. Vi har väldigt olika åsikter om saker och ting, men vi lär oss jättemycket av varandra, säger Björn Ohlén.

I år träffades nätverket i Åbo under temat ”Gård och stadsrum”, vilket omfattar många frågor i trästaden. Föredragen och besöken i olika trästadsdelar handlade till exempel om att trästadsgårdar ofta har trädgårdar.

En gård har historiskt sett ofta omfattat flera byggnader, men i dag är uthus ofta dåligt utnyttjade eller helt försvunna ur stadsmiljön.

Skuggan av en cyklist över asfalten en tidig sommarmorgon i trähusstadsdelen Port Arthur i Åbo.
Är huvudstråket i trästaden ett levande stråk eller en genomfartsled? Bild: Yle/Linus Hoffman

Fastän gårdar ofta anses som en privat sfär, medan gator och torg är offentliga, kan den här uppdelningen variera beroende på den verksamhet som pågår eller evenemang som ordnas på platsen.

Stadsrum i trästäderna kan vara allt från handelsgator och centrumstråk till lantliga miljöer eller förortsgator.

Människorna är det viktigaste

Flera undersökningar visar att vi mår bättre av att vistas i naturen, men också av att vistas i utrymmen med mycket naturmaterial.

Vi mår vanligtvis bättre av att bo i hus byggda av trä, eller ha inomhusmiljöer i trä. Men trähus som inte sköts om kan ha problem med inneluft eller mögel, som ingen mår bra av att vistas i.

Konferensen i Åbo ger inga definitiva svar på hur vi ska ta hand om våra hus, men de ger experter och stadsplanerare nyttiga idéer om hur planering och underhåll fungerar på andra orter.

Björn Ohlén, en man med gråvitt hår och skägg, glasögon och gråblå skjorta, står i en stor sal med andra konferensdeltagare kring sig.
Björn Ohlén vill prata mer om människorna i husen. Bild: Linus Hoffman / Yle

Alla på konferensen är väldigt intresserade av hus, men Björn Ohlén säger att vi väldigt lätt glömmer bort människorna.

– Vi kanske också borde prata mera om dem som faktiskt äger husen och bor i husen. Husen har ju inget eget värde i sig, utan folk ska ha en härlig miljö att bo i, säger Ohlén.

Om fastighetsägarna är intresserade av att ta hand om sina hus, så blir det en välbevarad stad. Om de däremot inte ser värdena, så kommer staden att förfalla också fastän man från kommunens sida vill ha en välbevarad stad.

Var finns de bästa stadsmiljöerna med trähus? Berätta i kommentarerna om dina erfarenheter!

Nätverk jobbar för levande trähusstäder