I pjäsen Förlorarna har man inte utgått från ett färdigt manus utan istället har alla i arbetsgruppen bidragit med sina egna minnen, tankar och erfarenheter. Och skådespelarna har tränat tillsammans med Åbo IFK:s B-flickor i handboll, fått lära sig om att förlora och hur handbollsspelarna hanterar förluster.
– Man lär sig av sina misstag, och så klart kan man inte alltid vinna. Om du förlorar en match, så kan du tänka vad du ska göra bättre nästa gång, säger Elma Sedig, en av lagkaptenerna i laget.
Åbo IFK:s B-flickor vet hur det är både att vinna och att förlora. De har känt sig ledsna, jättemisslyckade och arga efter förluster. Det har känts särskilt tufft de gånger matcherna varit jämna, och motståndarna varit bättre på slutet.
Men som i alla lagsporter gör de allt tillsammans. Om du misslyckas kan de andra i laget peppa upp dig, och få dig att känna att det inte var så farligt att misslyckas.
– Man tänker att man kunde ha gjort bättre. Man vinner som ett lag, men man förlorar också som ett lag. Och förlorar man igen, så är det bara att träna mera, säger Casandra Granvik.
Att förlora gör dig till en vinnare
För att bli en vinnare behöver man emellanåt förlora också. Det stärker en både på och utanför planen.
– Man vinner med det att man accepterar att man har förlorat en match och inte tänker negativt ur varje synvinkel. Istället kan man efteråt tänka vad man kan göra bättre och hur man ska vinna nästa match. Då är man en vinnare, säger Elma Sedig.
– Om ett prov gått dåligt, så har jag lärt mig att det inte är hela världen, utan det känns bättre efter några dagar eller någon vecka, säger Casandra Granvik.
Handbollsflickornas erfarenheter har utnyttjats i pjäsen Förlorarna, en föreställning om passion, svett och mockarutor.
Varför känns det så svårt att förlora?
Regissören Hallveig Kristín Eiríksdóttir, som skrivit och satt upp pjäsen, har själv erfarenhet av att förlora. I tolv år spelade hon handboll, först i H43 Lund och senare i Víkingur Reykjavík.
– Jag minns inte att vi har vunnit. Vi vann säkert någon gång, men det var verkligen en rad förluster. Sedan började jag med tusen andra sporter som inte heller gick så bra, berättar Hallveig.
Hallveig säger att alla islänningar håller på med sport, så det finns ett stort vinnartänk.
Men alla kan ju inte alltid vinna, så Hallveig började tänka på varför det känns så svårt att förlora och varför en förlust kan framkalla skam. Det ledde så småningom till pjäsen Förlorarna.
– Teater och idrott har mycket gemensamt, att man är ett lag, där alla kommer in med sina styrkor och att man måste hitta sätt att jobba ihop, säger Hallveig.
I det här fallet har teater och idrott ännu mer gemensamt, för både Åbo IFK:s och Pargas IF:s handbollssektioner har köpt flera föreställningar i förväg.
Teatern och föreningarna funderar också på sitt samhällsansvar, om hur man kunde få med publik som vanligtvis inte brukar gå på teater eller inte alls har råd att gå på teater.
När slutar idrott vara lek?
I pjäsen på Åbo Svenska Teater har Hallveig Kristín Eiríksdóttir också gått in i spelteori, om vad som är spel och vad som är lek, och när leken istället blir allvar.
– När slutar idrott vara lek? När slutar teater vara lek och blir jobb? Den här pjäsen försöker ta ett steg tillbaka från allvaret, så att man kan leka fritt och ha lite roligare, säger Hallveig.
Handbollsflickorna från Åbo IFK har också lärt skådespelarna att undvika att förlora genom att fuska.
Enligt Hallveig borde man få fuska, om man gör det så att ingen märker det.
– Fuska är en bra taktik om man vill ha roligare i spelet. Då blir det roligare för alla, åtminstone för en själv, säger Hallveig.
Pjäsen Förlorarna har urpremiär på Åbo Svenska Teater 19.9.2024.
