När Christer Fuglesang sköt iväg mot rymden i december 2006 blev han Sveriges första astronaut.
Destinationen för Fuglesangs första färd var den internationella rymdstationen ISS. Med på färden var Sunita Williams – en av de två astronauterna som nu är strandsatta på ISS.
Sunita Williams och Butch Wilmore, som trodde sig åka på ett åtta dagars uppdrag till ISS i juni, kommer troligtvis att sitta fast på stationen i åtta månader.
”Åtta dagar var ett minimum”
Fuglesang, som har tillbringat sammanlagt fyra veckor i rymden, tror att Williams och Wilmore var förberedda för oväntade händelser. Så här tänker han eftersom deras uppdrag handlade om en provkörning.
– Att de skulle vara på rymdstationen i åtta dagar var verkligen ett minimum. Jag tror nog att man ville att det skulle bli längre redan från början för man ville gärna utnyttja tiden med Starliner-farkosten. Men det var definitivt inte tänkt att det skulle bli så här mycket längre.
Både Williams och Wilmore är erfarna astronauter. Innan man åker på en rymdresa måste man gå igenom en lång utbildning, berättar Fuglesang.
– Först genomgår man en grundträning som varar i ungefär två år. Sedan blir man utsedd för någon flygning, och den specifika träningen för den flygresan brukar ta kanske två år. Det beror på hur komplex den är. Däremellan har man kanske repetitioner och arbetar kanske då deltid.
Astronauter måste stå ut med isolering
Att vara astronaut kräver att man kan leva avskilt från omvärlden i långa perioder åt gången i ett tyngdlöst tillstånd. Alla klarar inte av det här.
– Uttagningsprocesserna när man väljer ut astronauter är väldigt omständliga. Det är en process som tar ett till två år. Man tittar mycket på medicinska grejer, man måste ha rätt utbildning. Framför allt är det viktigt att man är bra på att samarbeta och är en social person. Man är psykiskt stabil så man inte blir tokig om man fastnar i rymden. Det är många faktorer som spelar in, säger Fuglesang.
Hur förbereder man sig för en rymdresa med tanke på mat, kläder, läkemedel och så vidare?
– Astronauterna åker upp och ner till rymdstationen med kapslar. Sedan finns det obemannade farkoster som kommer med all mat, nya reservdelar, nya kläder och sådant. Ett sådant kommer nästan en gång i månaden. Förutom det har man ett stort reservdelslager med mat, kläder, vatten.
Rymdstationen är alltså väl förberedd. Fuglesang berättar att det har hänt att leveranserna har misslyckats och att man ändå har haft tillräckligt med förnödenheter.
Tyngdlöshet det mest speciella
Williams och Wilmore befinner sig nu på Internationella rymdstationen ISS och det kommer troligen dröja till februari innan de är hemma.
På rymdstationen befinner sig även andra astronauter, men enligt Fuglesang är stationen tillräckligt stor för att man ska få lite lugn och ro.
– Rymdstationen är ganska stor. Där finns tio stycken olika moduler som är åtta till tio meter långa. Tyngdlösheten gör att man utnyttjar ytan mer, så det kan vara att det går en hel dag utan att du ser någon annan.
Tyngdlöshet orsakar besvär på andra sätt för astronauterna. Fuglesang berättar att många astronauter i början lider av något som kallas för rymdsjuka.
Tyngdlöshet är också orsaken till att astronauter som befinner sig i rymden måste träna upp till två timmar varje dag. Trots den hårda träningen krävs det återhämtning när man kommer hem efter en lång rymdfärd.
– Det är jobbigt att komma tillbaka. Ju längre man är uppe desto jobbigare är det. En tumregel är för varje dag i rymden behövs en dag på jorden för att helt återhämta sig. Många funktioner måste komma igång igen. Det är inte bara musklerna, utan också ryggen och balanssinnet har blivit avtrappat.
