En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Finlands klimatarbete följs varje år upp av Miljöministeriet i det som heter Klimatårsberättelsen. På onsdag sker den årliga utfrågningen om klimatårsberättelsen i riksdagens miljöutskott. Att utsläppsläget regelbundet rapporteras till riksdagen är en del av klimatlagstiftningen i Finland.
Det väntas bli debatt. Flera etablerade klimat- och miljöorganisationer har nyligen stämt finska staten för att inte göra tillräckligt för att minska utsläppen i enlighet med den färska klimatlagen.
Men hur ser Finlands klimatläge ut och vad mer behöver göras? Vi förklarar läget!
Finlands utsläpp har halverats på tjugo år
Finland hade allra mest utsläpp år 2003 när nivån på utsläpp av växthusgaser låg på 85,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
På de tjugo år som gått sedan dess har utsläppen mer än halverats: i fjol låg de på 40,6 miljoner ton.
– Fjolåret var exceptionellt, säger Magnus Cederlöf, miljöråd på Miljöministeriet.
Utsläppen kommer alltså inte att minska så här mycket varje år i fortsättningen, men de kommer att fortsätta minska.
– Utsläppen har minskat med i snitt fem procent per år de senaste åren och åtminstone den takten tror jag det går att upprätthålla, säger Cederlöf.
Det stora problembarnet är skogsavverkningen
Att kolsänkan krympt så mycket är alltså den stora utmaningen i Finlands klimatarbete.
– Här har vi en helt annan lägesbild än vi haft tidigare, med en radikalt mindre nettosänka än vi haft historiskt sett, säger Magnus Cederlöf.
Till orsakerna hör bland annat att beräkningsmetoderna förbättrats och tillväxten i skogarna har minskat, men Cederlöf och många andra klimatexperter är tydliga med att skogen är den stora biten.
– Om uttrycket tillåts har det gått lite åt skogen de senaste åren då vi har en hög avverkningsnivå.
Så vi skulle ha en större kolsänka om vi högg ner mindre skog?
– Nog är det ju en del av sanningen, skogsavverkningen syns direkt i skogssänkans storlek.
Dessutom borde nedhuggen skog förädlas i högre grad och användas till produkter där kolet binds för en längre tid, till exempel byggnader.
Trafiksektorns utsläpp minskar långsamt, jordbrukets knappt alls
Men förutom att kolsänkan behöver stärkas måste utsläppen i Finland fortfarande minska.
Den senaste klimatårsberättelsen rekommenderar tilläggsåtgärder inom alla sektorer.
Energi- och industriutsläppen som omfattas av utsläppshandel har minskat i bra takt, med hela 19 procent i fjol.
Men de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln minskade med bara 5 procent.
– Där har vi till exempel trafik och jordbruk och där går utsläppsminskningen lite långsammare, även om det går åt rätt håll, säger Magnus Cederlöf.
Utsläppen från trafiken minskar långsammare än beräknat bland annat för att elektrifieringen inte gått fullt lika fort som tänkt, men också på grund av bränslepolitiken.
Sänkt bränsleskatt och sänkt plikt att blanda biokomponenter i bränsle är politik som gör det svårare att nå klimatmålen.
Utsläppen från jordbruket har legat på samma nivå en lång tid och knappt minskat alls. Inom den sektorn rekommenderar klimatårsberättelsen och experter framför allt en mer hållbar användning av torvmarker.
Positivt: Finlands elproduktion är så gott som fossilfri
De goda nyheterna är att omställningen till ren energi har tagit bra fart i Finland jämfört med många andra länder i Europa.
De förnybara energikällorna har gått om de fossila, till stor del för att priset på utsläppsrätter har stigit. Det här får industri- och energijättarna att minska på användningen av stenkol och olja.
En stark kritik från miljö- och klimatinsatta är att träbränsle fortfarande räknas som förnybart i EU.
Ser man på själva elproduktionen har Finland ändå kommit väldigt långt. Den fossilfria andelen av elproduktionen var hela 92 procent år 2023. Andelen vatten-, vind- och kärnkraft är 78 procent. I och med Olkiluoto 3 har kärnkraftens andel av elproduktionen stigit till 41 procent.
Var ser du de största möjligheterna att minska utsläppen? Kommentera!
