I slutet av augusti klarnade det att det inte längre kommer att bli något skridskoåkande på isplanen i Näse i Borgå. Det eftersom man missat att ansöka om bygglov för kylsystemets rör som löper under planen.
Att få bygglov för isplanen nu i efterskott går inte heller eftersom isplanen ligger på grundvattenområde. Miljövården kräver dubbla rör för att hindra värmeöverföringsämnet från att rinna ner i jorden vid en eventuell läcka.
– Om jag ska vara ärlig, så har bondförnuftet försvunnit fullständigt, säger Osmo Rajala, vd för företaget Unisport som byggt isplanen och dess kylsystem.
Vi återvänder till Rajala senare i artikeln. Först behöver vi förstå vad det är som pumpas omkring i rören i fråga.
Freezium och grundvatten
I isplanens kylsystem används koldioxid som kylämne och Freezium, alltså kaliumformiat, som värmeöverföringsämne.
Systemet har en automatisk skyddsmekanism som slår av pumparna vid en eventuell läcka och bildar undertryck i rören. Omkring 200 liter kaliumformiat skulle ändå kunna läcka ut i marken medan koldioxiden förångas.
Miljövården i Borgå kräver dubbla rör för att ge bygglov, för att inget ska kunna läcka ut. Men dubbla rör fungerar inte, då orkar systemet inte kyla ner planen.
Värmeöverföringsämnet Freezium, eller kaliumformiat, har från början utvecklats av kemijätten Kemira för att användas på grundvattenområden som ett miljövänligare alternativ till vägsalt när man saltar vägarna om vintern.
Kaliumformiat är biologiskt nedbrytbart och försvinner till 98 procent på två veckor. Både Finlands miljöcentral Syke och NTM-centralen anser att det är tryggt att använda.
Borgå stad bad i fjol höstas NTM-centralen uttala sig om ifall staden behöver ansöka om ett skilt vattenlov för det här systemet, både för containern och för rören under planen.
Enligt NTM-centralen behövs ett vattenlov inte eftersom de anser att kylsystemet inte utgör fara för grundvattnet så länge man dels använder just kaliumformiat, dels har det automatiska alarmsystemet som minimerar läckor. NTM-centralen kräver inte dubbla rör.
Bygglovet och vattenlovet är två helt separata saker, men det är ändå intressant att se hur olika myndigheterna förhåller sig till samma kylsystem och ämne.
Borgå ställer exceptionella krav
Företaget Unisport som byggt isplanen i Näse är den största aktören i Norden när det gäller att bygga idrottsanläggningar. Enligt vd:n Osmo Rajala är situationen i Borgå exceptionell, han har inte tidigare hört om att miljömyndigheterna skulle komma med liknande krav för isplaner.
– Värmeöverföringsämnet Freezium är framtaget för att användas på grundvattenområden. Jag förstår inte varför det inte räcker till för Borgå, när det räcker för myndigheterna på andra orter, säger Rajala.
Bara i Finland har företaget byggt kring 200 konstisbanor med samma kylsystem som i Borgå. Det ska sägas att Rajala inte vet exakt hur många av dem som har byggts på grundvattenområden eftersom det är på beställarkommunens ansvar att hålla reda på, men han tror att det nog bör vara en del.
Miljöaspekterna har blivit viktigare för beställare under senare år, men inga andra miljömyndigheter än de i Borgå har krävt dubbla rör för att skydda grundvattnet vid en eventuell läcka. På andra ställen där man har byggt på grundvattenområde har det räckt med att man använder Freezium och att man har alarmsystemet som stänger pumparna om det börjar läcka.
Miljövården gör inga undantag
Enligt Borgå miljövård handlar de strikta kraven om att man måste skydda grundvattnet, utan undantag. Borgås miljövårdschef Jesse Mether skriver per e-post att miljövården i Borgå har som utgångspunkt att alla sådana här värmeöverföringsämnen utgör en risk för grundvattnet, oavsett vad för ämne som används.
Mether ger som exempel att det automatiskt blir ett nej för alla jordvärmeprojekt på grundvattenområden. De använder också värmeöverföringsämnen.
”Det stämmer att kaliumformiat kan anses vara en bra produkt ur miljösynpunkt, och att det säkert kan vara det jämfört med andra produkter”, skriver Mether.
Problemet är, enligt Mether, att om miljövården skulle ge bygglov för isplanen i Näse utan att kräva dubbel säkring, alltså i praktiken dubbla rör, så skulle de vara tvungna att godkänna också andra liknande projekt på grundvattenområden.
”Då skulle vi med tiden ha en situation där det på grundvattenområden finns så många olika jordvärme- och andra system att vi inte kan övervaka dem alla eller ens vara säkra på att ämnet som används är just kaliumformiat. Det skulle utgöra en betydande helhetsrisk för grundvattnet”, skriver Mether.
Därför är det, skriver han, förbjudet att bygga jordvärme på grundvattenområden utan ett vattenlov utfärdat av Regionförvaltningsverket.
Det är NTM-centralen som uttalar sig om i fall ett sådant lov behövs, och de har som sagt ansett att det inte behövs i Borgå då projektet inte utgör en risk för grundvattnet.
NTM-centralen skriver i ett e-postmeddelande till miljövården att de anser att värmeöverföringsämnet Freezium inte skulle förstöra grundvattnets kvalitet även om det skulle komma ut i grundvattnet.
Vidare skriver NTM-centralen att förändringarna i grundvattnets kvalitet eller mängd inte är så betydande att placerandet av rörsystemet eller kylsystemscontainern på grundvattenområde skulle kräva lov enligt vattenlagen.
Mether fäster uppmärksamhet vid stycket om att förändringarna inte är så betydande.
”NTM-centralen uteslöt alltså inte möjligheten för förändringar. Ur vår synvinkel betyder förändringar i det här sammanhanget en risk, som grundvattnet inte får utsättas för”.
Angående användningen av kaliumformiat för att salta vägarna så skriver Mether att det utgör en betydligt mindre risk för grundvattnet än användningen av ämnet i kylsystem eller jordvärmebrunnar. Det eftersom kaliumformiatet sprids ut som ett tunt lager på ett stort område då man saltar vägarna, medan det vid en läcka skulle hamna större mängder av ämnet på ett litet område.
