– Finland har en 1 344 kilometer lång gräns med Ryssland, så såtillvida är vår situation speciell. Men hybridhot syns och märks av i många andra länder i Europa, det är inget specifikt finskt problem.
Det säger Anders Adlercreutz (SFP) i det danska aktualitetsprogrammet Deadline. Programmet bandades i onsdags och sändes på torsdagen.
Adlercreutz är undervisningsminister, men han är också minister för nordiskt samarbete. Deadlines Astrid Berg frågar vad han skulle vilja se att de andra nordiska länderna gör för att bli bättre förberedda och får svaret att Europa behöver trappa upp sitt samarbete:
– Det är frappérande att Europas bnp är flera gånger större än Rysslands bnp, men ändå matchar vi inte Rysslands militärindustriella produktion när man ser på situationen i Ukraina till exempel.
– När man ser på den rikedom vi har i Europa så kan det bara handla om att vi inte prioriterar rätt. Militärindustriella frågor ses som nationella angelägenheter, vi samarbetar inte så som vi borde. Som regeringar lägger vi inte in beställningar i den takt vi borde, så att militärindustrin kan bygga ut sin kapacitet och leverera det materiel som behövs.
Putins världssyn inte som vår
Adlercreutz konstaterar att västländerna i närmare 20 års tid har underskattat det hot som president Vladimir Putins Ryssland har utgjort.
– När han höll sitt tal vid säkerhetskonferensen i München för nästan 20 år sedan såg vi något av de första tecknen på att Putins världssyn skiljer sig från vår.
– Nu har hela Europa vaknat upp till den här verkligheten och jag är glad åt att många länder nu ökar sina försvarsanslag för att dra sitt strå till stacken för att stärka vårt gemensamma försvar.
Tillit och förtroende
Men Adlercreutz betonar också det han kallar för ”den mjuka sidan”.
– När man talar om hybridhot handlar det inte bara om det militära. Ofta handlar det inte om det alls. Vi måste värna om det allmänna förtroendet i våra samhällen, om utbildning, säger undervisningsministern.
Han säger att det är viktigt att unga medborgare har medialäskunnighet, så att de kan se skillnad på fejknyheter och riktiga nyheter.
Adlercreutz nämner i förbifarten också kravallerna i Storbritannien efter vad som hände i Southport som ett exempel på rysk inblandning.
– Informationskriget spelar en större roll i dag, konstaterar han.
– Vi måste värna om rättsstaten i Europa och om de demokratiska strukturerna i samhället. När allt det fungerar, då är vi mycket bättre förberedda också på militära hot.
Som minister för nordiskt samarbete representerar Adlercreutz också Finland i den nordiska försvarsdebatten, Nordens svar på Putins krig, som sänds i Yle Fem på måndag och som blir tillgänglig på Arenan på söndag.
