Upp till 800 miljarder euro – det är summan som den tidigare chefen för Europeiska centralbanken Mario Draghi anser att EU behöver satsa på investeringar för att klara sig i den globala kapplöpningen mot USA och Kina.
Främst handlar det om privata pengar som ska få fart på investeringar i digitalisering, grön energi och säkerhet.
Men för att få ihop summan krävs det också offentliga medel. Det här betyder att frågan om gemensam skuld kommer att landa på alla EU-länders bord.
Frågan har traditionellt sett varit ett rött skynke för Finland, inte minst för den nuvarande regeringen.
Majoriteten av de finska EU-parlamentarikerna säger just nu nej till flera EU-lån, en åsikt som delas av länder som Tyskland och Nederländerna.
– Jag skulle helst inte vilja ta gemensam skuld. Samtidigt så vet jag att många tongivande länder tycker att det är en mekanism som kommer att behövas, säger SFP:s Anna-Maja Henriksson.
Draghis rapport är ett beställningsuppdrag av EU-kommissionär Ursula von der Leyen. Det kommande politikprogrammet för kommissionen kommer att innehålla verktyg från Draghis palett.
Henriksson ser behovet av en lösning där både större och mindre medlemsländer känner sig hörda.
– Jag är realist och tror att vi måste sätta krav på vad som ska finnas på bordet förutom lån, och på vilket sätt mindre länder ska behandlas.
Om inte lån, vad är alternativet?
De Grönas Ville Niinistö och Maria Ohisalo anser att låntagning kan vara en av flera lösningar.
– Vi måste hitta lösningar på EU-nivå och gemensam skuldtagning är en av lösningarna. Det jag själv föredrar är att EU samlar in egna inkomster till exempel från miljöskatterna, säger Ville Niinistö.
Från dem som kategoriskt motsätter sig skuldtagning efterlyser De Gröna-parlamentarikerna konkreta alternativ.
– Vi inte kan vara en av dem som säger att vi inte vill göra det här och sen inte kommer med någon annan lösning heller. Jag vill att Finland ska ha ett svar på hur vi ska göra det då annars, säger Niinistö.
Niinistö ser det som realistiskt att skapa en fond eller ett investeringsstödsystem i skalan 50 till 100 miljarder euro. Det skulle vara tillräckligt för att skala upp de privata investeringarna.
Rätt storleksordning
Trots att majoriteten av parlamentarikerna motsätter sig gemensamma lån, tycker de flesta att investeringssumman är på rätt nivå.
I en fråga kan även regeringspartierna tänka sig lån. Säkerheten är ett av tre områden som nämns i Mario Draghis rapport.
– Om inget annat hjälper skulle jag vara färdig att ta skuld för det europeiska försvaret, säkerheten och stödet till Ukraina. Det är oerhört viktigt för oss alla, säger Pekka Toveri (Saml).
