I programmet Lite klokare var temat ansvar vid hus- och bostadsköp. Gäster i studion var fastighetsjuristen Marina Furuhjelm och Niklas Mehtonen, som är expert på hälsoriktigt byggande. De svarade på lyssnarnas frågor.
När man säljer en fastighet är ansvarstiden fem år och om man säljer en lägenhet är ansvarstiden två år. Handlar det om ett nybygge kan säljaren ha ansvar för byggnadsfel i upp till tio år.
– Om ett fel uppdagas efter köpet, är det viktigt att kunna påvisa att felet fanns då köpet gjordes, säger Marina Furuhjelm.
Till Niklas Mehtonens arbetsuppgifter hör att göra konditionsgranskningar i fastigheter och lägenheter. Han berättar att det varje vecka kommer fram saker i granskningarna som också överraskar säljaren.
– Det är inte ovanligt att köparen drar sig ur och säljaren behöver ofta reparera felet innan hen får bostaden eller huset sålt, berättar Mehtonen.
Skadedjur i bostaden ska man gärna berätta om
Signaturen Bella frågar:
Hur är det med skadedjur? Har en säljare skyldighet att berätta om skadedjur som finns eller har funnits i en lägenhet? Måste de berätta om eventuella skadedjurssaneringar som gjorts?
Marina Furuhjelm påpekar att alla djur som kan finnas i en lägenhet inte klassas som skadedjur.
Hon drar sig till minnes tvister där det har grälats om vilken art av myror det rört sig i om och hur många myror det fanns i vardagsrummet.
Som skadedjur klassas till exempel råttor, möss, vägglöss och kackerlackor.
Finns det skadedjur i lägenheten eller huset är man skyldig att berätta om dem.
– Sedan är det upp till var och en om man vill berätta om skadedjuren efter att skadedjurssaneringen är gjord, för man antar ju att problemet är åtgärdat, säger Furuhjelm.
Men å andra sidan, om man haft problem med skadedjur i en fastighet, kan det vara klokt att berätta det för köparen för problemet kan uppkomma på nytt.
Niklas Mehtonen berättar att de ofta upptäcker avföring från möss eller att de hittas myror, och det skriver de in i protokollet från konditionsgranskningen.
– Men många som köper ett hus på landsbygden tycker att det hör till med möss och myror och tar inte notis till texten, säger han.
Olika slag av konditionsgranskningar
Niklas Mehtonen och hans företag gör konditionsgranskningar närmast i egnahemshus men också fuktkartläggningar i aktielägenheter i höghus.
På marknaden finns en mängd olika former av konditionsgranskningar till buds, och i princip får vem som helst utföra dem.
Hans företag erbjuder granskningar på grundnivå och på omfattande nivå. Priset varierar mellan 789 och 2490 euro. Den dyraste rekommenderas för äldre byggnader, och för byggnader i dåligt skick eller vid misstanke om problem.
Den vanligaste granskningen som görs i egnahemshus kostar 1000–2000 euro, priset varierar på olika håll i landet.
Mehtonen berättar att det i lägenheter i allmänhet görs bara en fuktkartläggning. Det handlar om de delar i lägenheten som säljaren är ansvarig för.
– Vi gör fuktmätningar och granskar ytorna närmast i kök och badrum, säger Mehtonen.
När det gäller egnahemshus beställer kunden oftast en mer omfattande granskning. Då öppnas riskkonstruktioner upp och man kollar vilket läget är.
På basen av vad man rent byggtekniskt vet kan man också konstatera att den tekniska livslängden är uppnådd för exempelvis ett badrum.
– Det vore bra om vi granskare hade röntgensyn men det har vi inte. Vi får bara förlita oss på stickprov, säger Mehtonen.
Han säger att innan man beslutar sig för att köpa en konditionsgranskning är viktigt att ta reda på vilken behörighet granskaren har. Det är också klokt att fråga sig runt vilka erfarenheter andra kunder haft av granskaren.
Vem bär ansvar för märkliga elinstallationer?
Signaturen Fundersam frågar:
Ifall man köpt en höghuslägenhet och vid köpetillfället fått höra att ”elen i köket har vi lagat lite ditåt” vad händer om man själv säljer lägenheten vidare, vem är ansvarig om något händer?
Marina Furuhjelm säger att det enligt aktiebolagslagen är husbolaget som ansvarar för elsystemen.
– Om det är den tidigare aktionären som gjort tokiga elinstallationer, då är det husbolagets sak att reda upp olägenheterna med den tidigare ägaren och kanske kräva skadestånd, säger Furuhjelm.
Till en konditionsgranskares yrkeskompetens krävs inte utbildning inom elbranschen, men visst påpekar de om de ser något som är fel installerat.
– Det kan handla om ett eluttag intill en vattenkran, säger Mehtonen.
”Gör reklamation genast då du upptäcker fel!”
Marina Furuhjelm lyfter också fram det viktiga disponentintyget, som man alltid ska kräva då man köper en lägenhet. I det framkommer bland annat vilka ändringsarbeten som en aktionär gjort i lägenheten och som anmälts till bolaget.
På ett allmänt plan poängterar Furuhjelm att det är viktigt att genast göra en reklamation ifall man hittar något i bostaden eller huset som är galet.
Hellre för tidigt än för sent. Du bör anmäla senast 3–4 månader efter att du upptäckt felet.
– Vi har rättsfall där köparen har väntat i ett halvår, och där ansåg rätten att köparen väntade för länge, säger Furuhjelm.
