Lappträskbon Thomas Antas är jordbrukare, men också vice ordförande i SLC och ordförande i SLC Nyland. Han tycker att kommunen borde ha involverat jordbrukarna i arbetet med klimatplanen.
– Jord- och skogsbruk har en ganska stor betydelse när man pratar klimatfrågor, så på det sättet är det ju lite udda. Å andra sidan förstår jag att kommunens möjlighet att direkt påverka jord eller skogsbruk är ganska liten.
Kommundirektör Jarkko Sorvanto sa i en intervju till Yle Östnyland att kommunen inte vill ställa för höga krav på jord- och skogsbrukare, så att de till exempel tvingas sluta. Därför har man valt att inte rikta direkta åtgärder mot dem.
– Jag har svårt att se det på det sättet eftersom kommunen har ganska små möjligheter att direkt påverka jordbrukare. Det är klart man kan ha förhoppningar och visioner i sin plan, men de är ju inte bindande, säger Antas.
Kommundirektören svarar att invånarna getts flera tillfällen att kommentera planen
I Lappträsk står lantbruket för de största utsläppen. Ungefär hälften av kommunens utsläpp av växthusgaser kommer just därifrån.
På andra plats kommer utsläpp från vägtrafiken, alltså fordon som är registrerade i Lappträsk och deras körkilometrar. På tredje plats finns utsläppen från arbetsmaskiner.
Thomas Antas tycker att kommunen skulle ha kunnat ta med jordbrukarna i planeringsskedet.
– Det skulle ha varit snyggt om kommunen skulle ha kontaktat SLC:s eller MTK:s lokalavdelning och hört hur vi ser på saken på fältet. Eftersom det säkert tidigt har blivit klart att jordbruket har en ganska stor inverkan på växthusgasutsläppen i Lappträsk.
Kommundirektör Jarkko Sorvanto påpekar att kommunen har ordnat tre tillfällen för invånarna där klimatplanen har diskuterats och att kommunen också har bett invånarna svara på en webbenkät om klimatplanen.
Han svarar också per sms att ”klimatplanen har diskuterats i kommunens näringspolitiska styrgrupp där till exempel SLC har en medlem”.
Gällande beslutet att lämna jordbrukarna utanför planen skriver Sorvanto att ”Vi inte haft något hörande och att det är frågan om en politisk riktlinje”.
Thomas Antas tror och hoppas att kommunen har bekantat sig med SLC:s och MTK:s klimatfärdplan. Den består av riktlinjer och scenarier för jord- och skogsbrukare för hur de kan bidra till en positiv klimatutveckling.
Han säger att det finns olika inställning till en grön omställning bland de jordbrukare han är i kontakt med.
– Intresset för klimatfrågor är ganska olika, en del är mer intresserade och andra mindre intresserade.
Lappträsk är jordbruk och glesbygd i själen
Lappträsks areal består till en tredjedel av åker, det är mycket i finländska mått. Lappträsk är också glest bebyggt med sina 2 600 invånare på 340 kvadratkilometer.
– Det betyder att vi kör mycket och brukar jorden. Det är grejen i Lappträsk, det är svårt att göra något åt det.
Thomas Antas konstaterar att själva jordbruket på sikt måste bli klimatvänligt, och redan delvis har blivit det.
Han rekommenderar SLC:s klimatfärdplan, där det finns många lösningar som måste tas i bruk.
– Det vi är rädda för är att det kommer olika åtgärder som inte är verifierade, alltså att de garanterat medför en positiv klimatutveckling. Forskningen släpar ibland lite efter.
Antas konstaterar att det är svårt för en enskild jordbrukare att avgöra vilka metoder som på riktigt är hållbara, både för klimatet och för att jorden ska gå att fortsätta att bruka. Dessutom behöver metoderna vara ekonomiskt så pass vettiga att de går att tillämpa.
– Det är jättesvårt för en enskild jordbrukare att veta om kultivering är bättre än plöjning eller om man borde direktså. Det finns så många aspekter som är tekniska och ekonomiska.
I slutändan kan kommunen kanske inte göra så mycket, säger Antas.
– Det handlar kanske mera om att forma attityder, att marknadsföra och vara med och mentalt understödja lösningar som stöder bra klimatutveckling.
