Mindre pengar till vården, mer till försvaret – se vart miljarderna tar vägen i nästa års statsbudget

Regeringen har nu släppt sitt 1 000-sidiga förslag till statsbudget för nästa år. Alla som bor och lever i Finland berörs på ett eller annat sätt. Vi har gått igenom budgeten – här är de viktigaste punkterna.

Sparåtgärderna är många.

Statsbudgeten färgas av regeringen Orpos ambition att minska på det årliga underskottet i statens finanser med 9 miljarder euro fram till år 2027.

Totalt uppgår anslagen, alltså mängden pengar som delas ut, i budgetförslaget för nästa år till 88,8 miljarder euro. Det är 0,9 miljarder mer än motsvarande budget var för i år.

Stora nedskärningar

Social- och hälsovården förlorar mest – 1,1 miljarder euro. Det här beror främst på nedskärningar i den sociala tryggheten.

Till de stora förlorarna hör också Arbets- och näringsministeriet, vars budget skärs ner med över 14 procent. Besparingarna drabbar hela ministeriets verksamhet, särskilt Patent- och registerstyrelsen som förlorar 19 procent av sina pengar. I rena pengar förlorar närings-, trafik- och miljöcentralerna mest. De ska spara 12,4 miljoner euro.

Samtidigt ökar Finansministeriets utgifter dramatiskt. Det beror till största delen på välfärdsområdenas finansiering och ökade statsandelar till kommunerna.

Försvarsutgifterna ökar på grund av Finlands medlemskap i Nato. De omfattar ändå inte kostnaderna för Finlands nya F-35 jaktplan eller stöd till Ukraina.

Det finns en tabell över hur budgeten påverkar de olika ministeriernas verksamhet i slutet av artikeln.

Öppna bildvisare

Så här påverkas social trygghet och hälsa

Nedskärningarna i den sociala tryggheten syns främst i att regeringen skär i bostadsbidraget och utkomststödet med 470 miljoner.

Välfärdsområdena får sammanlagt cirka 26,2 miljarder euro av staten nästa år. Områdena får 290 miljoner euro mindre på grund av ändringar i sina uppgifter och kundavgifter.

Mindre pengar till migrationen

Stora besparingar ska äga rum inom migrationen. Regeringen uppskattar att antalet asylsökande och flyktingar förväntas minska. Mottagningspenningen kommer också att sjunka i enlighet med regeringsprogrammet.

Sammanlagt krymper anslagen för migrationen med 196 miljoner euro. Också gränsbevakningsväsendets anslag minskar med 79 miljoner euro. Samtidigt får gränsbevakningen också ett tillägg på sex miljoner som bland annat ska användas för att stärka cybersäkerheten.

Mer pengar till Östersjön

Anslagen för förnyelse och koldioxidsnålhet krymper med 181 miljoner euro, och främst är det energistödet och produktionsstödet för förnybar energi som minskar.

Miljöministeriet får nio miljoner mer än i budgeten för 2024. Regeringen ger 3,6 miljoner för att skydda Östersjön och andra vattendrag. Pengarna kan användas inom de kommande tre åren.

Därför delar man ut mer pengar

En av orsakerna till att anslagen överlag ökar i budgetförslaget är att välfärdsområdena får 1,4 miljarder euro mer än man tidigare räknade med. Olika typer av indexjusteringar kostar också staten 1,8 miljarder euro mer än man tidigare väntade sig.

Staten kommer nästa år att tvingas låna uppskattningsvis 12,1 miljarder euro. Det beräknas motsvara 3,7 procent av bruttonationalprodukten (bnp).

Den offentliga skuldnivån i förhållande till bnp förutspås ligga på cirka 84 procent år 2025.

Budgetförslaget ska nu behandlas i riksdagen som fattar det slutliga beslutet om nästa års budget.