Start

Fredsexpert: Tavios beslut om ukrainsk jämställdhetsallians ”en dålig signal om hur Finland ser på fredsarbete”

Ville Tavios (Sannf) beslut att Finland inte ska vara med i en ukrainsk jämställdhetsallians har väckt starka reaktioner. Fredsexpert förklarar varför minoriteters rättigheter är viktiga för fred.

Rauhanliiton toiminnanjohtaja Laura Lodenius, Pasila, 26.5.2017.
Laura Lodenius är Fredsförbundets verksamhetsledare. Bild: Jari Kovalainen / Yle

– Beslutet visar att man ser ensidigt på fredsarbete, säger Fredsförbundet verksamhetsledare Laura Lodenius.

– Man tycker att man kan stödja Ukraina med vapen och militärt men förstår inte vad egentligt fredsarbete handlar om. Alltså återuppbyggnaden, vilket betyder att stödja demokrati och jämlikhet i Ukraina.

Det känns absurt och oroväckande

Laura Lodenius, Fredsförbundets verksamhetsledare.

På tapeten är Utrikeshandels- och utvecklingsministern Ville Tavios (Sannf) beslut om att Finland uteblir från en jämställdhetsallians som stöder kvinnors och sexuella minoriteters rättigheter.

– På det sättet är det en dålig signal om hur Finland ser på fredsarbete.

Bild på Laura Lodenius som är verksamhetsledare för Fredsförbundet. Hon har långt ljust hår och en blå blus på sig.
Laura Lodenius, Fredsförbundets verksamhetsledare. Bild: Jari Kovalainen / Yle

Lodenius tycker det känns absurt och oroväckande att man inte förstår att återuppbyggnaden av Ukraina och fredsarbete globalt också betyder människorättsarbete, minoritetsarbete och miljöarbete.

– Det handlar inte bara om att bygga fysiska hus eller skolor.

”Minoriteter används som en del av konflikten”

Lodenius säger att det är vanligt att diskriminering, och segregation av sexuella- och könsminoriteter samt kvinnor spelar en roll i konflikter och krig.

– Man använder det till och med som en krigsmetod. Man använder våldtäkt som vapen i konflikter, man tar personer gisslan och begränsar rörelsefriheten. Minoriteter är, liksom barn, sämre ställda under konflikter och de används som en del av konflikten.

– Samhället blir mer våldsamt och polariserat.

Man använder våldtäkt som ett vapen i konflikter

Laura Lodenius, Fredsförbundets verksamhetsledare.

Jämlikare samhällen, där alla har lika rättigheter, är mer hållbara då det kommer till krigshot och polarisering där människor ställs mot människor, menar Lodenius.

– Faran ligger i det att man under konflikter åsidosätter minoriteters rättigheter, och ofta också demokrati. Det finns risk för att man inte återgår till demokratin efter krigstiden.

Jämställdhets- och jämlikhetsarbete är en viktig del av fredsarbetet.

– Fredsarbete går delvis ut på att vapen och våld inte ska användas, men också på att samhället ska vara demokratiskt, jämställt och att miljö och klimat tas i beaktande, så man inte behöver vara rädd för våld och krig.

FN:s flagga vajar i vinden.
Internationella fredsdagen den 21 september inrättades 1981 av FN:s generalförsamling. Bild: Valerio Rosati / AOP

Arbetet för fred börjar med att lära barn empati

Man kan stödja fredsarbete genom att gå med i ett förbund eller en organisation men också genom uppfostran, menar Lodenius.

– Viktigt är att redan i skolan lära barn att vara mer empatiska, att förstå den andra sidan, att argumentera och att lösa saker och ting genom diskussion istället för våld.

Vi är oroliga över ministerns riktlinje. Det berättar om Finlands internationella värderingar

Laura Lodenius, Fredsförbundets verksamhetsledare.

Samhällets strukturer och att stödja sådant som föder fred hellre än krig är också byggstenar för fred.

– Därför är vi oroliga över ministerns riktlinje. Det berättar om Finlands internationella värderingar då vi säger att vi inte vill vara med i en allians som stöder minoriteters rättigheter som en del av fredsarbetet.

Lodenius menar att människor alltid samlats kring fredstanken då de känner att det finns oro i världen.

– Nu när staten inte verkar stödja fredsarbete så mycket, så kommer vi att behöva finländarnas stöd. Jag tror att folk kommer att aktivera sig kring fredsarbete under de kommande åren.