Jonas Kauppinen jobbar som översättare vid Västra Nylands välfärdsområde och samarbetar med ett AI-verktyg när han översätter texter från finska till svenska.
Det gör det snabbare och lättare att skriva bra översättningar.
Verktyget bygger på generativ AI som kan skapa nytt innehåll i och med att det tränats med en stor mängd text och bilder. Det är samma teknik som chattbotar såsom Chat GPT använder.
– Det beror lite på texttyp, men nog hjälper AI-verktyget ofta till med att göra det snabbare. Och ibland kan det också förbättra kvaliteten, när man kan dra nytta av verktyget, säger Kauppinen.
Stora språkmissar utan AI
Svenska Yle rapporterade nyligen om flera stora språkmissar som gjorts i översättningar hos HUS, som ansvarar för den specialiserade sjukvården i Nyland. I de fallen verkade översättningarna ha gjorts utan hjälp av artificiell intelligens, medan man alltså vid Västra Nylands välfärdsområde använder AI-teknik.
AI-översättning kan i framtiden erbjuda välfärdsområdets kunder mer material på svenska och på andra språk, men samtidigt kan textmängden för översättarna också öka.
– För organisationen är det ju bra, men för enskilda översättare kan det bli plus minus noll. Det kan vara belastande, säger Jonas Kauppinen.
De flesta översättare i hans team kan i medeltal jobba närmare 40 procent snabbare när AI-tekniken hjälper till och översättarna inte behöver göra jobbet helt från början.
De vanligaste systemen som bygger på generativ AI har under det senaste året blivit mycket bättre på att översätta.
Samtidigt har välfärdsområdet också dragit lärdomar av att man i början av fjolåret internt publicerade flera dåliga AI-översättningar för personalen, rakt av – något som Hufvudstadsbladet berättade om då. Nu ska en människa alltid kontrollera texten först.
Automatiska anteckningar om patientbesök
AI-tekniken har utvecklats snabbt. I Västra Nylands välfärdsområde har man varit tidig med att experimentera med den här tekniken för att försöka förbättra upplevelsen för både kunder och personalen.
Johan Sanmark, forsknings-, utvecklings- och innovationsdirektör inom välfärdsområdet, ser positivt på AI-översättningar. Han betonar att den största möjligheten med AI finns i att frigöra vårdpersonalen från en hel del pappersarbete.
– Vi vet att de använder tiotals procent av sin arbetstid på att skriva i patientjournalerna eller på att söka information. Här kan generativ AI hjälpa väldigt mycket med att automatisera sådana här tråkiga rutinuppgifter, säger han.
Under sommaren har välfärdsområdet i liten skala testat AI-tekniken så att den har lyssnat på samtal mellan patienter och läkare, omvandlat det till text i sitt minne och sedan genast skrivit ett utkast till en sammanfattande journalanteckning – det som läkaren annars skulle behöva göra själv.
Hittills har AI-tekniken gjort ungefär 300 journalanteckningar på det här automatiska sättet vid Nummela hälsostation i Vichtis. En läkare har alltid tittat på resultatet och editerat det vid behov.
– I de flesta AI-användningsområden har vi ännu inte kommit tillräckligt långt för att kunna automatisera helt och hållet. Tills vidare vill vi ha en människa som kontrollerar, säger Johan Sanmark.
Vi måste börja diskutera hur långt vi är beredda att låta AI-system fatta egna beslut och vårdbeslut
Jukka Lähesmaa på Social- och hälsovårdsministeriet
Samtidigt påpekar Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig på Social- och hälsovårdsministeriet, att det kan bli aktuellt att gå längre i framtiden.
– Vi måste börja diskutera hur långt vi är beredda att låta AI-system fatta egna beslut och vårdbeslut, eftersom de snart kan ge lika bra eller bättre behandlingsrekommendationer än människor, säger han.
De första erfarenheterna av automatiska journalanteckningar har varit positiva. Västra Nylands välfärdsområde siktar därför på att låta AI skriva patientjournaler på fler vårdcentraler under hösten – ännu oklart vilka.
– Läkaren har kunnat ha bättre kontakt med patienten i och med att han eller hon inte behöver anteckna samtidigt. De här texterna kan till och med vara lite bättre än läkarens egna texter, säger Johan Sanmark på välfärdsområdet.
Han ser stor potential i att spara tid, i alla fall i framtiden.
AI:n ”hallucinerar”
Tills vidare är det oklart hur snabbt patientanteckningar allmänt kan skrivas av AI-system, och inte bara så här i samband med mindre försök.
Det är nämligen relativt vanligt att generativ AI kan komma med information som inte stämmer. Det brukar talas om att tekniken ”hallucinerar”. I vissa fall kan den också missa relevanta saker och komma till fel slutsatser.
Något som välfärdsområdet dessutom funderar på är att låta AI-system agera tolk under patientbesök. Det är däremot inget som har blivit av än eftersom det kan vara riskabelt om systemet översätter fel.
Det skulle fortfarande vara nödvändigt att ha en mänsklig tolk närvarande, såsom det nu ser ut.
Det frigör tid – men ska AI:n få styra?
På Social- och hälsovårdsministeriet uppmuntrar man också användning av AI inom vården.
– I slutändan handlar det om att garantera högkvalitativa tjänster för människor, säger specialsakkunniga Jukka Lähesmaa.
Att skjuta över vårdbeslut från vårdpersonalen till ett AI-system kan däremot vara lättare sagt än gjort, till exempel av juridiska skäl.
Vad tycker du? Borde AI-system få fatta beslut om hur patienter ska vårdas? Kommentera!
