En blöt kväll på Ibiza och en i smyg filmad video där den dåvarande FPÖ-chefen och vicekanslern Heinz-Christian Strache talade om att kontrollera österrikiska medier och göra sig av med statlig egendom till Ryssland.
Den så kallade Ibizaskandalen ledde till att regeringen sprack och att Frihetspartiet förlorade stort i nyvalet 2019.
Nu fem år senare är FPÖ tillbaka. Med partichefen Herbert Kickl i spetsen toppar man sedan länge alla opinionsmätningar.
– Att FPÖ kunde repa sig så snabbt hängde framför allt på coronapandemin. Man kunde skickligt utnyttja att det fanns ett brett motstånd mot regeringens coronaåtgärder och en vaccinationsplikt, säger journalisten Florian Bayer.
– Det politiska minnet är kort och det har hänt så otroligt mycket i världen sedan Ibiza. Det är nog mycket få väljare som längre har Ibizaskandalen i minnet, fortsätter Bayer, som bland annat fungerar som den tyska vänstertidningen Tageszeitungs korrespondent i Wien.
Samma korta minne verkar gälla också för coronatiden. FPÖ ställde sig i själva verket först bakom regeringens coronaåtgärder, tills man märkte att det går att göra politisk profit på motståndet.
Kritiken mot hur coronapandemin hanterades spelar därför fortfarande en central roll i partiets valkampanj.
I Orbáns fotspår
I de senaste opinionsmätningarna har Frihetspartiet ett stöd på ungefär 27 procent när det regerande österrikiska folkpartiet ÖVP, under ledning av förbundskansler Karl Nehammer, ligger på omkring 25 procent.
I nuläget är det alltså mycket som pekar på att Frihetspartiet kommer att sitta med i nästa regering.
– FPÖ gör inte precis någon hemlighet av att man ser Viktor Orbán som en förebild. Konkret betyder det här stängda gränser, mindre EU och en ännu starkare neutralitetspolitik, vilket betyder att det redan nu småskaliga stödet till Ukraina skulle bli ännu mindre, säger Florian Bayer.
– FPÖ vill på samma sätt som Viktor Orbán i Ungern och Robert Fico i Slovakien driva en Rysslandsvänlig politik, det vill säga inga sanktioner och fortsatt nära handelsförbindelser.
Regeringarna i Österrike brukar i regel bestå av två av de tre största partierna, det vill säga FPÖ, ÖVP och socialdemokratiska SPÖ.
– Folkpartiet ÖVP har den fördelaktiga positionen att de kan samarbeta med bägge partier, även om man i nuläget hellre samarbetar med just Frihetspartiet, säger Florian Bayer.
För radikal för att bli kansler?
Att Österrikes nästa förbundskansler heter Herbert Kickl är ändå inte alls självklart.
– Jag har på nära håll fått sett hur Kickl har radikaliserats och hur han öppet sprider konspirationsteorier, sade förbundskansler Nehammer nyligen i rundradiobolaget ORF:s valdebatt.
Nehammer utesluter inte helt ett samarbete med Frihetspartiet, men nog ett samarbete där FPÖ-chefen Kickl skulle bli regeringschef.
Till det här kommer ännu att president Alexander van der Bellen har en grundlagsstadgad rätt att vägra ge uppdraget som regeringsbildare åt den starkt polariserande Kickl, även om FPÖ vinner valet.
Sedan veckor tillbaka spekuleras kring vad presidenten kommer att göra ifall Frihetspartiet står som valsegrare.
Förutom konspirationsteorier kring coronan har Kickl också alltmer suddat ut gränserna mellan FPÖ och den öppet högerextrema identitära rörelsen.
Österrike kritiseras för svagt stöd till Ukraina
Inom EU gäller Österrike som ett av de länder som gör minst för att stödja Ukraina.
Då Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under våren 2023 talade till det österrikiska parlamentet lämnade Frihetspartiet demonstrativt salen. Också många socialdemokratiska ledamöter valde att hålla sig borta.
Ofta motiveras hållningen till Ukrainakriget, bland annat från Frihetspartiets sida, med Österrikes strikta neutralitetspolitik.
– Med tanke på att Österrike har historiskt starka förbindelser till Ukraina och Östeuropa är det förvånansvärt hur lite man diskuterar det faktum att ett land anfaller ett annat, säger journalisten Florian Bayer.
Enligt honom är neutralitetspolitiken en helig ko och en sak som egentligen ingen politiker vågar eller vill ifrågasätta, trots att säkerhetsläget i Europa har förändrats fundamentalt sedan Rysslands fullskaliga angrepp på Ukraina i februari 2022.
Av de österrikiska partierna är det enbart det liberala Neos som vill se ändringar i det säkerhetspolitiska tänkandet. Man pläderar framför allt för mer samarbete inom EU.
Gasproblem på kommande
Samtidigt ser man i det neutrala Österrike ändå inga större behov att kapa de befintliga ekonomiska kontakterna till Ryssland.
Av den naturgas som Österrike importerar kommer fortfarande mellan 80 och 90 procent från Ryssland.
Försöken att ändra på detta faktum kan hittills beskrivas som halvhjärtade och oftast hänvisas till att det österrikiska energibolaget OMW har bindande kontrakt med ryska Gazprom.
OMW, där den österrikiska staten äger ungefär en tredjedel av aktierna, har tecknat ett kontrakt med Gazprom fram till år 2040.
För den nya regeringen kan den ryska gasen ändå komma att leda till ett massivt politiskt och ekonomiskt problem redan under kommande månaderna.
Från och med årsskiftet ser det nämligen ut som om Ukraina kan komma att stoppa de ryska gasleveranserna genom landet.
– Österrike är knappt alls förberett på den här situationen. Det intygas förstås att gasen kommer att räcka till, men samtidigt kommer nog priserna att skjuta i höjden, inte bara i Österrike utan också i en del av våra östeuropeiska grannländer, säger Florian Bayer.
– De flesta hoppas nog att den ryska gasen ska strömma till Österrike också i fortsättningen, säger Bayer.
