Carina Karlsson nominerad till lyrikpriset Den dansande björnen

Priset firar 30-årsjubileum i år.

Författaren Carina Karlsson med en slöja som böljar i vinden.
Carina Karlssons lyrikverk ”Marconirummet” är nominerad till lyrikpriset Den dansande björnen 2024. Bild: Matilda Saul

Under Åbo bokmässa kungjordes vilka fem verk som är nominerade till lyrikpriset Den dansande björnen 2024, samt vilka tre verk som är nominerade till Översättarbjörnen 2024.

Årets jury bestod av essäisten Ville-Juhani Sutinen som ordförande och övriga jurymedlemmar var poeten Daniil Kozlov, författaren Anna Elina Isoaro, samt översättaren Jaana Nikula.

I Finland skrivs glädjande mycket lyrik, och årets jury läste ungefär hundra verk. Juryn noterade att det utkommer kvalitativa och intressanta diktsamlingar såväl på de stora etablerade förlagen som på mindre alternativa förlag:

– Juryn läste många verk utkomna på egna förlag och via on-demand tjänster. Glädjande många av dem hade en egensinnighet men en stor del av verken var obearbetade, konstaterar Ville-Juhani Sutinen.

Rent tematiskt kunde juryn notera att många författare skriver om ekokrisen och människans roll i naturen:

– Författarna ägnar sig inte åt centrallyrisk natursymbolik eller undergångstoner, utan man söker snarare efter tröst i en tröstlös situation, efter ljus och humor. Samtidigt omformas människobilden genom kontraster mellan det livlösa och livfulla. Även kroppslighet och dess förhållande till personligt uttryck framkom i flera av diktverken, berättar Sutinen.

Den dansande björnen och Översättarbjörnen firar 30-årsjubileum i år

Traditionen med priserna inleddes när Yles kulturjournalist Juha Virkkunen sådde prisfröet år 1994 – detta efter att Finlands Bokstiftelse meddelat att Finlandiapriset från och med år 1993 endast kan tillfalla en roman.

Under många år satt den numera pensionerade kulturredaktören Barbro Holmberg från Svenska Yle med i juryn och hon höll också ett extra öga på den finlandssvenska lyrikutgivningen.

Barbro Holmberg minns att det från början var självklart att lyrikpriset skulle vara ett tvåspråkigt pris:

– Jag råkade på Juha Virkkunen i någon av Yles oändliga korridorer och han föreslog att vi skulle grunda ett tvåspråkigt lyrikpris. Våra chefer var lättövertalade och vi satte igång med arbetet med iver och glädje, och vi hade roliga möten.

Under många år gjorde Barbro Holmberg långa intervjuer med de nominerade författarna och även inom ramen för programmet ”Jag läste häromdan” strävade Barbro Holmberg efter att lyfta lyriken, som också hade sin självklara plats i Majlis Qvickströms populära radioprogram ”Önskedikten”.

En kvinna sitter i en soffa.
Barbro Holmberg var med när lyrikpriset Den dansande björnen och Översättarbjörnen lanserades år 1994. Bild: Marit Lindqvist / Yle

Att priset kom att heta just Den dansande björnen finns det olika bud om – det finns de som hävdar att namnet kommer från den finska lyrikern Marja-Leena Mikkolas dikt ”Tyttö ja tanssiva karhu” och andra som hänvisar till ett citat ur Gustave Flauberts roman Madame Bovary om hur det ”mänskliga ordet är som en spräckt kastrull, varpå vi trumma melodier, som björnar kunna dansa efter, då man i stället skulle vilja narra stjärnorna att gråta”.

Barbro Holmberg minns att man försökte komma på något svängigt och typiskt finskt:

– Under ett möte var det någon som kläckte det här med en dansande björn och det tyckte vi lät skoj.

Sedan år 2023 är det föreningen Runousyhdistys Karhu ry som administrerar och delar ut såväl lyrikpriset Den dansande björnen som Översättarbjörnen, detta efter att Yle beslutade om att inte längre dela ut penningpris.

Prisutdelningen av såväl Den dansande björnen som Översättarbjörnen sker onsdagen 31.10 på Textens hus i Helsingfors, och Yle Radio 1 direktsänder tillställningen med start kl. 19.02.