Efter Irans missilangrepp mot Israel är det många som nu funderar på hur Israel tänker svara. Analytiker oroar sig för att Irans kärntekniska anläggningar kan vara mål.
Kärntekniken är dock inte det enda som kan vara intressant för Israel.
Irans missilsystem, luftvärn, militära kommandocentraler, depåer för bränsle och liknande är alla möjliga mål för en israelisk attack. Även petrokemiska anläggningar, generatorer och hamnar tros finnas på listan över möjliga angreppspunkter.
– Det finns i princip tre nivåer på svar Israel kan välja, säger Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.
– Det enklaste är att avisera vilka militära installationer man tänker slå till mot så att de kan tömmas på folk så att ingen dör. Nästa steg, om man vill skada Iran och medvetet få dem att reagera, det är att attackera oljeanläggningar i Persiska viken. Det sista, slutgiltiga steget, är att attackera Irans kärnteknikanläggningar.
Irans kärnteknikprogram i skottlinjen
En del spekulationer handlar om att Israel kan tänkas vilja slå till mot Irans kärntekniska anläggningar, något som den före detta israeliska premiärministern Naftali Bennet i ett inlägg på X ansåg att man borde göra.
Iran har haft ett kärntekniskt program i många år där man anrikar uran som man säger sig behöva för energisyften, men har anklagats av USA och Internationella atomenergiorganet IAEA för att samtidigt ha för avsikt att utveckla kärnvapen, något som Iran förnekar.
I juli 2015 slöts ett avtal (JCPOA) med USA där Iran gick med på att man bromsar in sin kärnteknikutveckling, bland annat genom att begränsa urananrikningen till 3,67 procent, i utbyte mot att vissa internationella sanktioner lyftes.
Det här avtalet övergavs av USA:s dåvarande president Donald Trump 2018, vilket ledde till att Iran också har frigjort sig från restriktionerna i avtalet allt eftersom.
Iran har utökat sitt program för att anrika uran, och analytiker misstänker att Iran kan vara nära att förkorta tiden det skulle ta att producera det som krävs för att tillverka en kärnvapenbomb.
Var finns Irans viktiga kärnteknikläggningar och hur sårbara är de?
Natanz
Den viktigaste anläggningen är Natanz som ligger stax utanför staden Qom söder om huvudstaden Teheran.
Natanz består av två separata anrikningsverk, dels en underjordisk bränsleanrikningsanläggning med plats för tiotusentals centrifuger som används för att anrika uran, och dels en mindre ovan jord med några hundra centrifuger som används som testanläggning där nya metoder för effektivare anrikning tas fram.
På grund av huvudanläggningens placering långt under marken är det osäkert hur mycket något vapen som Israel eller USA har skulle kunna skada anläggningen. Det är oklart exakt hur djupt under jorden anläggningen faktiskt ligger.
Natanz har utsatts för andra former av skadegörelse tidigare. 2020 och 2021 skakades anläggningen av explosioner som ska ha orsakats av utplacerade sprängladdningar. Då skadades vissa av de mera avancerade centrifugerna. Iran beskyllde Israel för attackerna, men inget har kunnat bevisas och Israel har inte tagit på sig ansvaret för attackerna.
Fordow
En annan viktig anrikningsanläggning finns också nära Qom. Fordowanläggningen är placerad inne i ett berg och är därför väl skyddat från luftangrepp och artilleri.
Den innehåller flera tusen centrifuger, många med kapacitet att anrika uran upp till sextio procent.
Arak och forskningscentret i Teheran
Arak är en tungvattenmodererad forskningsreaktor. Den här sortens reaktorer kan producera plutonium som, precis som anrikad uran, kan användas vid kärnvapentillverkning.
Anläggningen modifierades för att bli oanvändbar i enlighet med avtalet 2015, men Iran har meddelat IAEA att man tänker ta reaktorn i bruk igen 2026.
Det finns även ett forskningscentra och en forskningsreaktor i huvudstaden Teheran.
Isfahan
Irans näst största stad, Isfahan, är också hemvist för en större nukleär forskningsanläggning. Där finns sedan tidigare tre forskningsreaktorer och en fjärde är under konstruktion.
Bushehr
Bushehr i sydvästra Iran vid Persiska Viken är Irans enda aktiva kärnkraftverk och drivs med bränsle man köper av Ryssland.
Parchin
Anläggningen i Parchin ligger strax sydväst om Teheran och används officiellt för test av konventionella vapen och missiler, men det finns misstankar sedan länge om att platsen också i någon mån används vid utvecklingen av kärnvapen.
Cyberattacker och lönnmord
Ett militärt angrepp är inte det enda alternativet för Israel.
Förutom fysiska sabotage har Irans kärntekniska program också varit måltavla för cyberattacker, exempelvis Stuxnet-viruset, som upptäcktes 2010. Viruset, som tros ha utvecklats gemensamt av Israel och USA, riktade sig mot Natanz och förstörde ett stort antal centrifuger.
Den cyberattacken anses vara den första kända användningen av skadlig kod för att sabotera industriell utrustning.
Utöver det här har flera iranska kärnforskare blivit mördade under det senaste decenniet. De här attentaten har tillskrivits den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.
Vad händer om Israel attackerar en kärnteknisk anläggning?
Det är inte helt enkelt att angripa de här anläggningarna, dels på grund av deras placering och dels på grund av att man måste nå sina mål utan att de projektiler man använder blir nedskjutna.
– Israel har inte de flygstridskrafter som krävs för att regelbundet kunna attackera mål och garantera att de förstörs, säger Rouzbeh Parsi.
Parsi säger att det skulle krävas att USA, som har den nödvändiga kapaciteten, dras in i konflikten.
USA:s president Joe Biden har sagt att han motsätter sig eventuella angrepp på Irans kärntekniska anläggningar. Enligt Biden har Israel rätt att svara, men svaret måste enligt honom vara i proportion till den skada som Iran orsakade.
Om Israel ändå skulle försöka sig på en sådan attack och lyckas så kan det bli allvarliga konsekvenser som varken Israel och Iran har något att vinna på.
– Jag har svårt att iranierna kan låtsas som ingenting, säger Parsi. Dels för att kärnteknikprogrammet är en sådan statussak och för att det kostat så mycket pengar. Skulle israelerna lyckas förstöra någonting substantiellt, så skulle det inte kunna gå förbi inrikespolitiskt i Iran och då kommer de behöva hitta något de kan attackera.
I det läget är det svårt, tror Parsi, att hitta något som inte leder till att människor dör.
– Attackerar de så är karusellen igång, säger han.
Det amerikanska valet är bara veckor bort, och Biden har inte råd att bara se på om Israel attackeras, konstaterar Rouzbeh Parsi.
