För några år sedan gjordes de första observationerna av ogräset hönshirs i Finland. Då var det i de södra delarna av landet som ogräset påträffades. Nu har det spridit sig till Österbotten.
Jordbrukaren Christer Finne i Solf, Korsholm, har varken stött på eller hört om någon i trakten som har fått hönshirs på sina odlingar. Däremot har han varit i kontakt med kollegor i Sverige som har drabbats av ogräset.
– De har faktiskt stora problem i södra Sverige. Också då jag reste i Baltikum såg jag hönshirs på fälten, trots att det är 20 år sedan. De var väldigt hårt smittade av hönshirs där.
Är du orolig för att få hönshirs på dina odlingar?
– Orolig och orolig, man vill ju inte ha några nya ogräs. Då blir det mer bekämpningsåtgärder som fordras. Besvärliga ogräs som hönshirs vill man absolut inte ha, det räcker med de ogräs som vi har sedan förr.
Vidtagit försiktighetsåtgärder
Trots att Finne personligen inte har sett hönshirs i Österbotten har han vidtagit försiktighetsåtgärder för att förebygga risken att drabbas.
– Man är nog på sin vakt. Speciellt när man använder importutsäde kollar jag noga att det inte har kommit något främmande med. Jag odlar en del saneringsgrödor som jordförbättringsgrödor och det är importerat utsäde, oftast någon form av rättika eller dylikt. Man är alltid orolig att det ska smyga med främmande växter i utsädet.
Att krossa grödorna upplever Finne har hjälpt i förebyggandet mot ogräs.
– Jag tycker att jag klarar mig ganska bra. Jag brukar oftast ha saneringsgröda inför höstvetet och jag krossar oftast grödan i samband med att jag förbereder för höstvetesådden. Det blir 7-8 veckors kultur och då hinner inte ogräsen sätta frö.
Att rengöra maskinerna noggrant efter användning är också viktigt i förebyggandet mot hönshirs.
– Många har fått hönshirs med balmaskiner när de har balat på en åker som är smittad med hönhirs och sedan flyttat till en annan åker som har varit fri från hönshirs. På slåtterkrossar och balmaskiner och dylikt kan frön stanna kvar på maskinen och sedan blåser de av när man kommer till följande åker.
– Det är en sak man bör beakta, att man rengör maskinerna när man flyttar från en smittad åker till en ren åker för att undvika att ogräsen sprids. Det gäller inte bara hönshirs utan också övriga ogräs som flyghavre och till och med jordburna sjukdomar som klumprot.
De senaste åren har Finne också sått senare på sommaren så att grödorna inte hinner producera nya frön. Här kommer dock EU:s regelverk emot.
– Det är lite knepigt då grödorna måste vara sådda innan den sista juni och jag brukar gärna så runt månadsskiftet juni-juli. Blir det en regnig period kan det vara svårt att utföra sådden, så jag tycker att det ska kunna vara lite större flexibilitet med EU:s regelverk.
Världens skadligaste ogräs
Orsaken till att många jordbrukare är oroliga för att få hönshirs på sina odlingar är för att hönshirs anses vara ett av de skadligaste ogräs som finns. Det beror på att den lätt tar över andra växtligheter.
– Det är en högväxande växt som är bra på att skugga och så tar den plats och mycket näring. I och med att den tar näring och plats så minskar skörden, den tränger undan huvudgrödan, säger Margareta Slotte, växtodlingsrådgivare på Österbottens svenska lantbrukssällskap.
De grödor som är konkurrenskraftiga klarar sig bättre undan hönshirsen under våren. Den kraftiga tillväxten bildar ett bättre bestånd och eftersom hönshirsen trivs i varma förhållanden gror den inte förrän i juni eller juli i Österbotten.
Hönshirs kan producera upp till 40 000 frön och under marken kan fröna bevara sin grobarhet i upp till 10 år.
Hönshirsen jämförs ofta med flyghavren som också är ett besvärligt ogräs. Precis som flyghavren sprider sig hönshirsen lätt med hjälp av djur, översvämningar och jordbruksmaskiner. Den vanligaste spridningsorsaken är ändå att fröna sprids tillsammans med utländskt utsäde och vallfrö.
Att begränsa spridningen av ogräset är med andra ord utmanande. Enligt Slotte är det viktigaste för att bekämpa spridningen att se till att hönshirsen inte når skiftena.
– Om det är frågan om enstaka plantor rekommenderar vi att man gör likadant som med till exempel flyghavren, alltså att man plockar den för hand för att se till att man undviker att sprida den. Sedan ska man förstöra växten, till exempel genom att bränna den.
– Om den har hunnit sprida sig mycket är man tvungen att ta till kemisk bekämpning.
Att slåtta skiftena innebär en ökad risk för att sprida hönshirsen. Då sprids nämligen fröna lättare och bildar nya skott.
Hönshirsen växer inte bara under sommarmånaderna utan också en bra bit in på hösten. Därför är det enligt Slotte viktigt att man fortsätter med bekämpningen under hösten och håller skiftet under uppsikt.
