Kostnaderna för fetmamediciner skenar i väg – forskare efterlyser bred samhällsdebatt

Kostnaderna för viktminskningsmediciner har ökat från 1,7 miljoner till över 44 miljoner på fyra år. I dagsläget ersätter FPA en bråkdel.

En förpackning av läkemedlet Wegovy som innehåller semaglutid.
Läkemedel som innehåller semaglutid driver upp kostnaderna i vården av övervikt och fetma. Bild: Jakub Porzycki / AOP

Kurvan går brant uppåt. Från 2019 till 2023 steg antalet personer som använde läkemedel för behandling av fetma och viktkontroll i Finland från kring 4 500 till 63 500.

Det är alltså 14 gånger fler som använder mediciner mot fetma nu än för bara 4 år sedan.

Kostnaderna för de här medicinerna har 26-faldigats på 4 år, från 1,7 miljoner euro till 44,3 miljoner euro.

I den summan ingår både de kostnader som samhället står för genom sjukförsäkringsersättningar och de pengar användarna själva står för.

Ersättningar har betalats ut för vissa fetmaläkemedel sedan år 2021, då ersättningssumman var under 250 000 euro. Följande år hade samhällets andel stigit till 2,7 miljoner och i fjol var ersättningarna uppe i 3,8 miljoner.

Ett stapeldiagram visar att kostnaderna för läkemedel mot fetma har ökat från knappt 2 miljoner euro år 2019 till över 40 miljoner 2023. FPA-ersättningarna var noll euro åren 2019 och 2020 men steg till 2,7 miljoner år 2022 och till 3,8 miljoner 2023.Källa: FPA
I Finland har kostnaderna för läkemedel mot fetma ökat kraftigt de senaste åren.

Att totalkostnaderna har ökat så mycket handlar om den nya generationen av läkemedel för behandling av fetma, men också om att varannan vuxen finländare i dag klassas som överviktig och även barn lider allt oftare av fettlever.

Det betyder också att kostnaderna kommer fortsätta stiga. Var går taket?

– Det är svårt att förutspå, men i Danmark har man till exempel räknat ut att om man betalade ut ersättningar till alla som är överviktiga skulle kostnaderna räknas i miljarder euro, säger Heini Kari, specialforskare vid Folkpensionsanstalten (FPA).

Enligt henne skulle det innebära att vi talar om hundratals miljoner för Finlands del. Janne Leinonen, överläkare på FPA, har också lyft fram den oron.

För närvarande ersätter FPA ändå bara de så kallade äldre fetmamedicinerna. För de nyare läkemedlen har tillverkarna inte ens ansökt om ersättningsmöjlighet än, säger Kari.

– Men det kan hända att ansökningar är på väg redan i en nära framtid, konstaterar hon.

Statistiken visar tydligt att det är de nya medicinerna som driver uppgången.

Stapeldiagram som visar att största delen av kostnaderna för läkemedel för viktkontroll de senaste åren har utgjorts av kostnader för semaglutidKälla: FPA
Merparten av kostnaderna gäller semaglutid (som säljs under produktnamn som Ozempic, Rybelsus, Wegovy).

Samhällsdebatt borde föras på förhand

Heini Kari säger att man i Finland redan på förhand borde diskutera på vilka villkor preparat ska ersättas.

– Vi borde se på vården av fetma och vikthantering som helhet och fundera över vartåt vi vill gå i Finland.

Kari säger att flera parter borde delta i den debatten. Myndigheter och läkare ska förstås säga sitt, men det räcker inte.

– Läkarna måste förstås vara representerade, men i dag är det en självklarhet att patientorganisationers representanter också deltar i samtalet och så ska medborgarsamhället också få tycka till om hurdana beslut som fattas, säger Heini Kari.

Porträttbild av Heini Kari som ler och tittar mot kameran.
Heini Kari, specialforskare vid FPA, efterlyser en bred debatt kring viktminskningsmediciner. Bild: Jonne Räsänen

Hon konstaterar att det i slutändan förstås är politikerna som fattar besluten, men att en ordentlig debatt behövs.

– Situationen är knappast sådan att vi kan ersätta de här preparaten för precis alla, eftersom det är en verkligt stor utgiftspost för oss som samhälle, och resurserna är begränsade som det är och nedskärningar görs.

400 euro i månaden ur egen ficka

Det är inga småsummor det handlar om på individnivå heller, i synnerhet inte om man betalar allt själv.

– Det handlar om kostnader på hundratals euro i månaden, säger Heini Kari.

Ser man på statistiken över vem det är som betalar de här summorna för läkemedel som hjälper med viktminskning är den tydligt snedvriden. År 2023 var hela 72 procent av användarna kvinnor, trots att fetma är vanligt även bland finländska män.

Inte heller åldersmässigt fördelar sig användningen jämnt i befolkningen, utan det är mest personer i arbetsför ålder, och främst i medelåldern som använder sig av de här preparaten.

Stapeldiagram som visar att åldersgrupperna 45–54 år och 55–64 år är överlägset mest representerade i användningen av läkemedel för fetma och viktkontroll. Grafen visar också att användningen ökade kraftigt år 2022 i åldrarna 35–64.Källa: FPA
FPA:s statistik tar med läkemedesinköp av semaglutidpreparat som inte ersatts från sjukförsäkringen, vilket innebär att det bland användarna också kan finnas patienter med diabetes som använder semaglutid på egen bekostnad.

Är det så att bara personer som är i arbetslivet har råd med de här nya dyra läkemedlen i nuläget?

– Det är säkert en bakgrundsfaktor, eftersom medicinerna är dyra om man betalar själv. Säkert är det också så att alla inte har möjlighet att stå för kostnaderna för de här läkemedlen.

Fetma medför förhöjda hälsorisker på flera områden från hjärt- och kärlsjukdomar till demens. Det är något man också bör beakta i samhällsdebatten om kostnader.

För att göra den bedömningen behövs en kostnadsanalys över den nya generationen av läkemedel mot fetma. Enligt Heini Kari har någon sådan analys tillsvidare inte gjorts i Finland.

Fetmamediciner har också diskuterats i debattprogrammet Slaget efter tolv, du kan lyssna på debatten genom att trycka på länken nedan.

Tycker du att FPA borde ersätta alla fetmamediciner? Eller har du andra förslag på hur Finland borde hantera vården av fetma och övervikt? Kommentera.