Stormen som blåst upp de senaste dagarna handlar om tolkningen av den lag mot privatisering av vattenbolagen som behandlades för några år sedan. Enligt lagförslaget kan 49,9 procent av vattnet i princip privatiseras.
Det hela handlar om ett medborgarinitiativ mot privatisering av vatten som snabbt fick över de 50 000 namnteckningar som behövs för att riksdagen ska behandla initiativet. Med medborgarinitiativet ville man förhindra att privata investerare skulle bli ägare av vattenbolagen och att priset på vatten på så sätt skulle höjas. Den nya lagen behandlades i riksdagen för tre år sedan.
När initiativet togs upp i riksdagen var man enig om att stifta lagen. Ledamöter från både höger- och vänsterkant ville samma sak. Även det behandlande utskottet samt Jord- och skogsbruksministeriet var eniga i sina utlåtanden om att lagen bör stiftas.
Helsingin Sanomat rapporterade om bråket på söndagen.
Ingen tidigare lag
Anders Norrback (SFP) satt med i jord- och skogsbruksutskottet när lagen behandlades.
– Jag tycker att frågeställningen är märklig, säger Norrback.
Kan man tolka lagen så att knappa hälften av kommunernas vatten kan privatiseras?
– Nog kan man säga att som jag minns diskussionen – det här är ju en gammal nyhet – att det var så, men grundtanken var ju att bestämmanderätten ska finnas hos det allmänna, vanligtvis kommunen.
Norrback säger att innan den här lagen stiftas finns det ingen begränsning kring vem som äger vattenbolagen.
Finns det en risk för att vattenpriserna stiger om knappt hälften av bolagen privatiseras?
– Det handlar ju helt och hållet om ägarstyrning. Om jag var investerare skulle jag inte gå in i ett sådant här bolag, sannolikheten för hög avkastning är nog inte stor, trygg men inte stor. Kommunerna har försökt hålla en normal prisbild och samlar kapital i bolagen för investering. Har man majoritet är det ju via ägarstyrning man kan påverka det här i framtiden också. Jag tycker det låter lite långsökt faktiskt.
Norrback framhäver att hela riksdagen var enig när den nya vattenlagen stiftades.
– Det kan förstås hända att någon nu tänker att lagen inte är tillräckligt stark, säger Norrback.
Oppositionen kritiserar regeringen
Både Socialdemokraternas Pinja Perholehto och Vänsterförbundets Veronika Honkasalo kommenterade nyheten om vattendistributionen på söndagen.
Honkasalo skriver på plattformen X att det också är en fråga om försörjningsberedskap och säkerhet att vattenförsörjningen hålls i offentlig styrning. Vidare skriver hon att hela riksdagen stödde medborgarinitiativet.
Honkasalo skriver att Petteri Orpos (Saml) regering inte respekterar att vattenförsörjningen till hundra procent borde vara offentlig.
Perholehto skriver i sin tur i ett pressmeddelande att placerare nu kan pressa kommunerna att höja priserna. Hon skriver att det inte får uppkomma ett scenario där placerares intressen förbigår medborgarnas rätt till skäligt prissatt vatten.
Regeringen tillbakavisar påståendena
Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) kommenterar också saken på X. Hon skriver att man inte ska måla upp onödiga hotbilder. I regeringsprogrammet finns en skrivning om att vattenförsörjningen ska hållas i det offentliga.
Riksdagsledamot Tere Sammallahti (Saml) undrar i ett pressmeddelande om stormen handlar om opportunism hos oppositionen.
”Oppositionens saga om att Samlingspartiet skulle sälja vatteninfrastrukturen till kinesiska storplacerare är förstås rafflande och väcker känslor. Sant är det däremot inte”, skriver Sammallahti.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) säger på X att regeringen förbättrar situationen, inte försämrar den.
”Nu är en ”Caruna” möjlig, i fortsättningen inte. Den offentliga bestämmanderätten förstärks, den försvagas inte. Kommunerna får också förköpsrätt till de bolag som nu är privatägda. Vem har spridit desinformationen?”, skriver Purra.
Med att ”göra en Caruna” syftar finansministern till privatiseringen av elnäten som skedde i mitten av 2010-talet, då överföringsavgifterna på el steg.
