Recension: Axel Åhmans underhållande skärgårdsmysterium för slukaråldern knyter ihop nutid med historien

Smugglarens skatt är ett äventyr som doftar hav och gamla byrålådor. Berättelsen knyter an till 1920-talet, men nutiden närvarar i form av mobiltelefoner och överarbetade föräldrar.

Bildkollage med två fotografier bredvid varandra på män med glasögon.
Axel Åhmans Smugglarens skatt är en underhållande och tankeväckande bok som passar barn i 9–12-årsåldern. Ola Skogängs fina illustrationer blåser ytterligare liv i berättelsen. Bild: Erik Åhman, Schildts & Söderströms
kvinna står på gräsplan vid staket med ac/dc skjorta
Lotta Greenlitteraturkritiker

Det nalkas jul och elvaåriga Oliver ska spendera några veckor hos farmor ute på Bullerholmen. Det är ingenting han ser fram emot med någon större entusiasm – mobilnätet är så gott som obefintligt, det är vinter och knappast kan man ens åka båt.

Ibland kände Oliver sig som ett praktiskt problem. En punkt någonstans i mitten av sina föräldrars att göra-lista. Nu skulle han skyfflas undan och förvaras som en av farmors inlagda sillar.

Farmor trivs i sitt nednötta hus tillsammans med katten Evald. Trots pappans vädjanden vägrar hon att flytta in till fastlandets bekvämligheter – hon lägger hellre sina nät, ordnar med sina porslinstomtar och steker sina leverbiffar i allsköns ro.

Farmors vind har alltid varit ett förbjudet område, men det tar inte länge innan Oliver har luskat ut var nyckeln till vindsdörren ligger. Uppe på vinden, längst bak i en gammal byrålåda, hittar han en mystisk kompass, en hög med gamla sjökort och ett porträtt av en man i kostym. Det här är början till ett äventyr, en bit undangömd familjehistoria och ett mysterium som har varit olöst i hundra år.

I skogen stöter Oliver på den jämnåriga Fanny, som med sin oräddhet kommer med hämningslös öbomentalitet in i Olivers tillvaro. Tillsammans försöker de hitta svar på frågorna kring den märkliga kompassen, sjökorten och historien om Verner som för länge sedan spårlöst försvann någonstans mellan öarna ute i den steniga skärgården.

Åhman skapar stämning

Författaren, komikern och journalisten Axel Åhman är kanske mest känd som en av medlemmarna i humorgruppen KAJ. Hans förmåga att göra glesbygden och dess folk levande, märktes inte minst i hans två tidigare böcker Eldsjäl (2023) och debuten Klein (2020).

Även nu, då Åhman gett sig in en ny genre och skrivit en bok för 9–12-åringar, är hans kärlek till byalivet uppenbar. Han undviker att ramla tillbaka i något slags nostalgisk sentimentalitet om att allt är bättre där ute. Han skildrar farmodern, omgivningen och kontrasten till Olivers stadsliv med sakkännedom och ömsinthet. Mysteriet som vecklar ut sig i händerna på Oliver, är intressantare än allt som händer i staden eller på spelkonsolernas skärmar.

Bokomslag med illustration  på vintrigt hav med träbåt, tomtar och pojke och flicka i vinterkläder.
Oliver spenderar veckorna inför jul hos sin farmor ute i skärgården. Det som först verkar tråkigt vecklar ut sig till ett spännande äventyr. Bild: Schildts & Söderströms

Den karga och vindpinade ön presenterar helt enkelt sig själv i all sin charm, medan Oliver och Fanny försöker lista ut vad som är på gång. Klockan som plingar till när dörren till bybutiken öppnas, den uttråkade biblotekariens tofflor som hasar över golvet – Åhman skapar stämning genom att fästa uppmärksamhet vid detaljer som gör omgivningen levande.

Det hela drar också i gång utan att dröja för länge vid presentationer och utdragna karaktärsbyggen. Knappt har Oliver hunnit fram till ön, och pappan jäktat iväg tidigt på morgonen, förrän nyfikenheten drivit honom upp på vinden och frågorna tar över. Vem var Verner och varför finns hans båt kvar i ett undangömt båthus som nästan ingen känner till? Varför finns hans berättelse nedskriven på några utrivna ark på farmors vind? Och vilka är de mystiska tyskarna som också hittat ut till ön i något skumt ärende?

Imponerande illustrationer

De generösa illustrationerna av den prisbelönta svenska serietecknaren och illustratören Ola Skogäng kräver ett extra omnämnande. Bilderna för tankarna till den fransk-belgiska ligne claire-serietraditionen där bilderna framhäver historien, samtidigt som Skogäng tillför dem ytterligare djup och känsla genom sitt knivskarpa sinne för perspektiv, skuggor och ljussättning. Illustrationerna innehåller både rörelse, stillhet och mystik – till och med de gamla fotografierna får liv genom Skogängs bildhantering. Varje enskild illustration är ett konstverk som man gärna hänger kvar vid för att förundra sig över.

I tjugofyra kapitel – som gjort för att läsa ett varje dag fram till julafton – har Åhman satt ord på en familjs mångbottnade historia. Smugglarens skatt är måhända inget hisnande äventyr som drar mattan under fötterna på en. Däremot bjuder boken på en välskriven berättelse med ett otippat slut. Boken väcker ett intresse för ensliga skärgårdsöar, gamla byrålådor och de oupptäckta berättelser som kan ligga och ruva på gamla vindar.

LYSSNA PÅ KULTURPODDEN - BL.A. OM SMUGGLARENS SKATT:

Från Snöfall till Smugglarens skatt – vad kännetecknar en bra julkalender?