BRYSSEL Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj är inbjuden att presentera sin vägkarta till fred för EU-länderna i dag i Bryssel.
Efter det inställda mötet i Ramstein där den så kallade segerplanen skulle läggas fram för toppledarna är det nu enbart en europeisk skara som får höra om den strategi som Zelenskyj i går också framförde i parlamentet i Kiev.
Ungern vill inte förlänga tiden för frysta ryska medel
Men diskussionerna kantas av ett nytt problem. EU-länderna godkände förra veckan ett lån på 35 miljarder euro till Ukraina som en del av den större summa på 45 miljarder euro som G7-länderna enades om i somras.
Lånet skulle återbetalas med hjälp av avkastningen från de ryska centralbanksmedlen.
Och för att garantera att det här är en långsiktig plan föreslås att de ryska medlen hålls frysta i tre år, och inte med ett separat beslut varje halvår som nu.
USA:s villighet att delta i lånet sägs hänga på garantier att det finns en sådan stabilitet långt in i framtiden.
Men Ungern motsätter sig tidsförlängningen, och Budapest vill i stället vänta tills presidentvalet i USA har hållits.
Skulle Donald Trump vinna, kunde draghjälpen från Viktor Orbáns regim betyda att den omvalda presidenten kan dra USA ur lånelöftet.
Finland hör till de länder som överlag har efterlyst mera långsiktighet och att hjälpen till Ukraina ska ges i rask takt.
– Det som borde uppnås nu är det stödpaket till Ukraina som bygger på de frysta ryska medlen, sa statsminister Petteri Orpo inför mötet.
Fokus på att återsända migranter till flyktingförvar
Den allt hårdare inställningen till migration kommer också att få en synlig plats under EU:s toppmöte.
Tyskland har varit speciellt angelägen om att diskutera invandring efter att ha själv skärpt reglerna, och den första gruppen av manliga migranter nådde i går omstridda flyktingförvar i Albanien efter att ha skickats i väg från Italien.
Italiens överenskommelse med Albanien ses också som en modell i de förslag som EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen sände till medlemsländerna i början av veckan.
Hon försvarade starkare än någonsin tidigare idén om att kunna sända migranter till återvändandecenter i länder utanför EU, och uppmanade till flera avtal med samarbetsländer för att stoppa den irreguljära invandringen till unionen.
I bakgrunden finns också den skrivelse från maj i år där 15 länder, bland dem Finland, stöder tanken på att utlokalisera migrations- och asylpolitiken.
Den nya migrationspakten träder i kraft år 2026
Enligt von der Leyen kommer EU-kommissionen att lägga fram ett nytt lagförslag som ska förtydliga reglerna för att stävja oönskad migration.
Det här trots att EU-länderna efter en mångårig process i somras kunde enas om en ny asyl- och migrationspakt.
Den går bland annat ut på starkare kontroller vid EU:s yttre gränser och en snabbare behandling av asylansökningarna.
Men den nya EU-lagen träder i kraft först år 2026, och flera medlemsländer vill redan nu ta i bruk vissa delar av den, vilket också von der Leyen tycks stödja.
Samtidigt har de irreguljära gränsöverskridningarna ändå minskat med en tredjedel under det första halvåret, uppger gränsmyndigheten Frontex.
