Den japanska nedrustningsorganisationen Nihon Hidankyo – som består av överlevande efter atombombsattackerna i Hiroshima och Nagasaki – får Nobels fredspris för sina ansträngningar att uppnå en värld fri från kärnvapen och för att genom vittnesmål visa att kärnvapen aldrig får användas igen.
Nihon Hidankyos extraordinära ansträngningar och andra företrädare för organisationen har i hög grad bidragit till upprättandet av ett kärnvapentabu, sägs det i prismotiveringen.
Som svar på atombombattackerna i augusti 1945 uppstod en global rörelse vars medlemmar outtröttligt har arbetat för att öka medvetenheten om de katastrofala humanitära konsekvenserna av användning av kärnvapen. Organisationen är också känd som Hibakusha.
De överlevandes personliga berättelser om de bombade städerna Hiroshima och Nagasaki anses ha hjälpt till att befästa ett utbrett motstånd mot kärnvapen runt om i världen.
Organisationen har fört kampanjer som grundar sig på människors egna erfarenheter och har utfärdat brådskande varningar mot spridning och användning av kärnvapen.
Nobelkommittén: Normen ”nukleärt tabu” är nu under press
Det har gradvis utvecklats en kraftfull internationell norm som stigmatiserade användningen av kärnvapen som moraliskt oacceptabel. Denna norm har blivit känd som ”nukleärt tabu”.
Nihon Hidankyos extraordinära ansträngningar och andra företrädare för Hibakusha har i hög grad bidragit till upprättandet av kärnvapentabut, säger Nobelkommittén som påpekar att det därför är alarmerande att detta tabu mot användning av kärnvapen i dag är under press.
Kärnvapenmakterna moderniserar och uppgraderar sina arsenaler, och nya länder verkar nu förbereda sig på att skaffa kärnvapen. Det framförs också hot om användning av kärnvapen i pågående krigföring.
I detta ögonblick i mänsklighetens historia är det värt att påminna oss själva om vad kärnvapen är: de mest destruktiva vapnen som världen någonsin har sett.
Nästa år har det förflutit 80 år sedan två amerikanska atombomber dödade uppskattningsvis 120 000 invånare i Hiroshima och Nagasaki.
Ungefär lika många dog av brännskador och strålningsskador under de månader och år som följde på katastrofen.
Dagens kärnvapen har en mycket större destruktiv kraft, konstaterar Nobelkommittén. Vapnen kan döda miljontals människor och skulle påverka klimatet katastrofalt. Ett kärnvapenkrig kan förstöra vår civilisation.
Den norska Nobelkommittén har regelbundet satt fokus på frågan om kärnvapen. År 2017 var det den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (ICAN) som fick priset.
Hibakushan hjälper oss att beskriva det obeskrivliga, att tänka det otänkbara och att på något sätt förstå den obegripliga smärtan och lidandet som kärnvapen orsakar
Den norska Nobelkommittén vill med årets fredspris också hedra alla överlevande som, trots fysiskt lidande och smärtsamma minnen, har valt att använda sina kostsamma erfarenheter till att odla hopp och engagemang för fred.
åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta
Alfred Nobels testamente
Inget fredspris alls?
Den norska Nobelkommittén som utser fredspristagare kan också välja att inte dela ut något pris alls.
Det har hänt förr, bland annat under världskrigen. Då delades priset ändå ut två gånger, båda gånger till Internationella rödakorskommittén.
