För ett par år sedan behövde elektronikföretaget Danfoss i Vasa anställa tio personer, men bara en handfull sökte tjänsterna.
Då beslöt bolaget att slopa kraven på att kunna finska och skrev om arbetsannonsen på engelska. Det kom 350 ansökningar på bara en vecka. De sökande var utlänningar som var bosatta i Finland.
– Jag hävdar att varje företag måste öppna sina ögon och sinnen. Det finns bra arbetare tillgängliga om vi bara funderar om det som avgör är språk eller attityd, säger personalchef Heidi Saarinen på Danfoss i Vasa.
Företaget hade tidigare hållit fast vid språkkravet bland annat av säkerhetsskäl, något som är vanligt speciellt inom industrin.
– Det antas att säkerhet endast kan garanteras genom ett gemensamt språk. Vår erfarenhet efter drygt två år är att vi har kunnat säkerställa ett säkert arbete. Det har inte inträffat några arbetsolyckor eller andra farliga incidenter som orsakats specifikt av språket, säger Saarinen.
Danfoss vill ändå uppmuntra sina anställda att lära sig finska. En gång i veckan får de anställda gå på kurs i finska på arbetstid.
– Jag får bättre självförtroende om jag lär mig finska. Jag tror att det ger en bra signal till mina kollegor att jag accepterar det här språket och att jag vill vara här, säger Mansi Negi från Indien.
Andelen utländska arbetstagare ökar sakta
Äldre forskare Matti Välimäki på institutet E2 Forskning har märkt att också andra områden har börjat överge språkkravet. Välimäki forskar för tillfället kring utländsk arbetskraft i Finland, han har intervjuat små och medelstora företag.
– Allt fler sektorer vaknar till insikten att utländsk arbetskraft kommer att vara en lösning på det växande behovet av arbetskraft och den minskande tillgången till finländare i arbetsför ålder. Det här har skett under de senaste 5-10 åren, säger Välimäki.
Andelen utländska arbetstagare av alla arbetstagare är förhållandevis liten, år 2022 låg den på 5,9 procent. Mellan åren 2017 och 2022 ökade antalet arbetstagare i Finland med cirka 80 500 personer, av dem var 46 000 utlänningar.
Konkurrensen om arbetstagare intensifieras
I de österbottniska landskapens regionutvecklingsbolag har man börjat trycka på uppmaningen till företagen om att värva utländska arbetstagare.
– Under en lång period fick vi bud från företagen att de främst vill anställa infödda finländare. Språkfrågan lyfts ofta upp, att kunna ett inhemskt språk värderas högt i företag, säger projektchef Maria Haglund på Vasaregionens utvecklingsbolag Vasek.
Nyligen publicerade Österbottens handelskammare resultatet av en enkät som visar att företagens rekryteringsbehov är stort. Av de österbottniska företagen uppger 46 procent att de har rekryterat utlänningar de senaste åren, jämfört med 38 procent året innan.
Maria Haglund förespråkar att företagen ska överge språkkravet för att kunna locka utländska arbetare.
– Vi är inte det enda landet där andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar. Det är hård konkurrens om internationella arbetstagare och den konkurrensen kommer bara att intensifieras. Om vi kräver perfekta finskakunskaper finns det en risk att vi förlorar värdefull kunskap, säger Haglund.
Det betyder inte att man inte ska lära sig ett inhemskt språk. Att kunna ett av de inhemska språken är fortfarande användbart, även om du inte behöver det på jobbet. Enligt Matti Välimäki hjälper det att anpassa sig till en ny arbetsgemenskap om du kan språket.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yritys lakkasi vaatimasta työntekijöiltä suomen tai ruotsin taitoa, ja hakemustulva yllätti.
