Patienter har rätt att neka att bli undersökta av manliga gynekologer. Ofta finns kulturella eller religiösa skäl bakom, eller så har patienten haft dåliga erfarenheter tidigare. Om en patient vill avbryta en undersökning försöker man hitta en annan läkare.
Juuso Isotalo, specialistläkare vid Åbo universitetscentralsjukhus, märkte under studietiden att många kvinnor inte ville undersökas av manliga studenter.
– Patienten kanske inte ville att studenter över huvud taget skulle undersöka dem. När man dessutom var en manlig student var det ganska vanligt att man inte fick vara med vid undersökningen av patienten, säger Isotalo.
I Finland utbildar fem universitet läkare. Just nu är det bara vid Helsingfors och Åbo medicinska fakulteter som män specialiserar sig inom gynekologi och obstetrik.
Juuso Isotalo är den enda mannen i Åbo som specialiserar sig inom gynekologi och obstetrik. Efter att ha blivit färdig läkare har han studerat vidare i fem år och har ett år kvar av sin specialistutbildning.
Män lämnar utbildningen på grund av ojämna möjligheter
Antalet manliga gynekologer har minskat drastiskt sedan 2000, och det här påverkar utbildningsmöjligheterna. Päivi Polo, professor i obstetrik och gynekologi vid Åbo universitet, har undervisat medicinstudenter i 25 år.
Hon har märkt att manliga studenter upplever att de inte har samma möjligheter som de kvinnliga, vilket påverkar deras specialiseringsval.
– Om man redan under studietiden upplever många avvisningar från patienter på grund av sitt kön, är det förståeligt att en manlig student inte väljer en specialisering där han upplever diskriminering. Inte för att han inte skulle klara av specialiseringen, utan på grund av sitt kön, säger Polo.
Enligt Polo händer det dagligen att patienter inte vill att de manliga studenterna undersöker dem. Det här kan bero på fördomar eller tidigare negativa gynekologiska upplevelser.
Enligt Polo fäster man i undervisningen i dag allt större vikt vid hur läkaren bemöter patienten.
– Ett bra patientbemötande är A och O. Vi lär ut det både teoretiskt i grupparbeten och vid varje patientmöte.
Det finns en oro för att manliga läkare inte får den praktiska erfarenhet som krävs för att hantera gynekologiska fall i arbetslivet.
– Om manliga studenter inte får tillfälle att göra undersökningar, når de kanske inte sina inlärningsmål. Då kan det hända att de inte är lika kompetenta att undersöka patienter till exempel vid vårdcentralens jour eller akutmottagning, där de kan möta gynekologiska patienter, säger Polo.
