Det ser ut att rassla in miljoner till Åboregionens stora trafikprojekt under de närmast kommande åren. Finska staten och kommunerna i Åboregionen nådde i september en överenskommelse om hur till exempel infrastrukturen i regionen ska utvecklas under åren 2024–2027, och hur kostnaderna för det hela ska fördelas mellan parterna.
Överenskommelsen skrevs in i ett så kallat avtal för markanvändning, boende och trafik (MBT). Avtalet fastställer Åbo stadsregions målsättningar ända fram till 2035 och konkreta åtgärder för åren 2024–2027.
Det nya MBT-avtalet för med sig över 330 miljoner euro i statlig finansiering till Åbo stadsregion. Den statliga finansieringen täcker ändå inte alla kostnader, utan kommunerna får också lov att hosta upp miljonbelopp för att de projekt som nämns i avtalet ska förverkligas.
Genom MBT-avtalet förbinder sig alltså både staten och kommunerna till diverse utvecklingsprojekt i regionen med en viss summa pengar.
Innan MBT-avtalet kan träda i kraft måste alla berörda kommuner samt statsrådet godkänna avtalet. För Åbos del godkände stadsfullmäktige avtalet enhälligt på måndagskvällen. Statsministern och fullmäktigeledamoten Petteri Orpo (Saml) är mycket nöjd med avtalet.
– Som beslutsfattare från Åbo och Egentliga Finland tycker jag att paketet som kom till Åboregionen är mycket bra. De projekt i avtalet som finns i Åbo utvecklar stadsstrukturen och därtill är Pargasleden och E18-projektet väldigt betydelsefulla. Allt detta tillsammans ger vår stadsregion stora möjligheter att utvecklas, säger Orpo.
Förbättringen av Åbo ringväg E18 i Reso centrum samt byggandet av den så kallade Pargasleden i S:t Karins sväljer det mesta av den statliga finansieringen i MBT-avtalet. Orpo betecknar ändå avtalet som en framgång också för Åbo.
– Naturligtvis är det en triumf för huvudorten när hela stadsregionen får viktiga projekt. Det här handlar uttryckligen om hela stadsregionen, och jag kan inte nog betona vikten av E18-leden för utvecklingen av regionen och Åbo stad. Jag tycker Åbo agerade klokt i det här.
Orpo själv var inte med om att fatta beslutet i stadsfullmäktige på måndagen. Han anmälde jäv och gick ut ur fullmäktigesalen när MBT-avtalet skulle behandlas.
– Jag gjorde det för säkerhets skull. Från statens sida har vi behandlat det här avtalet bland annat i finanspolitiska ministerutskottet, så jag förklarade mig jävig så att det inte skulle kunna bli ett hinder för beslutets laglighet.
Timo Furuholm: ”Helt i linje med regeringens politik”
Trots att stadsfullmäktige i Åbo var enhälligt i sitt beslut att godkänna det nya MBT-avtalet får avtalet också kritik. Vänsterförbundets fullmäktige- och riksdagsledamot Timo Furuholm tycker att avtalet inte beaktar de största städernas behov i tillräckligt hög grad.
– Problemen i avtalet har att göra med avsaknaden av grundfinansiering till lösningar för fotgängare och cyklister eller för kollektivtrafiken. Det här är helt i linje med regeringens politik som gynnar stora vägar och bilism framför sådana sätt att röra sig som är centrala för de stora städerna, säger Furuholm.
Dessutom tycker Furuholm att det nya MBT-avtalet riktar alldeles för lite uppmärksamhet på lösningar för att skapa boende till ett rimligt pris.
Furuholm säger att han som oppositionspolitiker i riksdagen hade väldigt lite insyn i avtalsförhandlingarna mellan staten och kommunerna. Han hade överlag hoppats på ännu mer statlig finansiering till regionen men säger att slutresultatet var väntat.
Du är ändå inte så missnöjd att du skulle ha försökt stoppa MBT-avtalet i Åbo stadsfullmäktige?
– Processen har varit svår och det tog lång tid att nå den här överenskommelsen. Mina möjligheter att påverka avtalet i detta skede är mycket små och jag såg därför ingen anledning att lämna in något motförslag.
Du kan läsa MBT-avtalet för Åbo stadsregion i Åbo stadsfullmäktiges protokoll. Motsvarande MBT-avtal görs också för Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg, Jyväskylä, Kuopio och Lahtis stadsregioner.
