Yle Östnyland skrev nyligen om grekiska Pelagia Mitsitsou och hennes familj som har integrerat sig på svenska i Borgå.
Att lära sig svenska som invandrare i Östnyland kräver förstås en målmedveten inställning men också att det finns människor som stöttar nyanlända. Både vad gäller språkutveckling och mer praktiska saker. En person som gör just detta är Marianne Green.
Varje onsdag klockan halv sex undervisar hon invandrare i svenska på kulturhuset Grand. Språkcaféet kallar de helt enkelt för Öva svenska, eftersom det är det gruppen gör tillsammans.
Under sitt yrkessamma liv jobbade hon som modersmålslärare. Hon trivdes väl med jobbet och intresset för språk har alltid funnits med henne. Ändå såg hon fram emot ett liv som erbjöd nya möjligheter och utmaningar bortom lärarrollen.
– När jag blev pensionär för tolv år sedan lovade jag mig själv att inte fortsätta som lärare, säger hon med ett snett leende.
Det är ett leende som avslöjar att det inte riktigt blev som hon tänkte sig på förhand. Att göra något betydelsefullt för någon annan var en större drivkraft än ett avkopplande pensionärsliv hemma i fåtöljen. På ålderns höst har hon hittat en meningsfull drömsyssla.
– Det är jättegivande att lära ut språk.
Svårt att säga vilket språk som ger smidigast integration
Green har sedan pensionen också undervisat i finska men fick under ett vikariat på Borgå folkakademi upp ögonen för svenskspråkig integration.
– Det är Borgå folkakademi som ansvarar för den svenskspråkiga integrationen i Östnyland. Där förstod jag att många invandrare söker sig till det svenska språket.
Marianne Green anser att folkakademin erbjöd en mer heltäckande integration än den finskspråkiga integrationslinjen.
– Eleverna fick bo på skolan och de hade också handledare där. De blev undervisade på ett mycket mer innehållsrikt sätt.
Ändå funderar hon en stund när frågan kommer om vilket språk hon tycker att invandrare bör integreras på i Östnyland.
– Regeringen har ett mål att tio procent av de som kommer till Finland ska försöka integrera sig på svenska. Vi är inte alls där. Jag är ändå lite försiktig med att rekommendera svenskan.
Green förklarar att hon ser både fördelar och nackdelar med att integrera sig på svenska först. Många upplever att det är lättare att bli en del av den svenskspråkiga gemenskapen, men samtidigt kräver arbetsmarknaden ofta finska.
Det leder i sin tur till att många behöver lära sig två språk och gör integrationen till ett slags dubbelt arbete.
– En del invandrare lämnar den svenska integrationslinjen ganska snabbt och går över till den finska när de märker att människorna omkring dem pratar finska. Men de som ihärdigt fortsätter med svenskan märker också fördelarna med svenskan.
Svenska fungerar i Borgå
Green har erfarenhet av att lära ut båda inhemska språken. Hon har träffat invandrare som satsat på det ena eller andra inhemska språket. Enligt henne finns det ingen gyllene väg som fungerar för alla när det kommer till integration.
Marianne Green säger att många av hennes elever redan kan andra germanska språk och därför väljer svenska som integrationsspråk.
– Det går helt enkelt snabbare att lära sig svenska än finska om de exempelvis talar engelska.
Hon landar i resonemanget att svenskan, åtminstone i Borgå, kan ge en god start för en nyanländ i Finland.
– För sådana som kommer utan någon som helst kännedom om det finska samhället så är Borgå folkakademi en skola som jag verkligen rekommenderar. Man får lära sig hur samhället fungerar och vad det finns för möjligheter.
Integration handlar om mer än bara språk
Utöver integration genom språk är även jobben en viktig aspekt för lyckad integration. Marianne Green ser det som en risk med att många av utländsk börd sökt sig till matbudsbranschen.
Å ena sidan behövs möjligen färre språkkunskaper där än i många andra yrkeskategorier. Samtidigt kan personer utan kunskaper i svenska eller finska få svårt att hitta andra jobb ifall leveranserna inte räcker.
– Jag har träffat många utländska män som har sökt sig dit. De får snabbt ett jobb men när det blir färre uppdrag blir det svårare. De ska också bekosta bensinen själva.
Marianne Green säger att hon genom sitt yrke fått en bild av att många av hennes elever verkligen vill lära sig både finska och svenska. Det finns enligt henne inget motsatsförhållande mellan språkvalen. Hon säger också att integration handlar om mer än bara språk.
– Det handlar om att se människan bakom språket. Integration handlar också om att människor ska få stöd i livet.
Green har själv gått en mentorsutbildning och varit stödperson åt invandrarkvinnor, varav den senaste kom från Tanzania. Hon har även varit stödperson åt en hel familj från Sudan. I sådana situationer är det viktigt att förstå aspekter som går bortom språket.
När Marianne Green berättar om sitt engagemang får hon ofta frågan hur privatpersoner kan hjälpa till för att hjälpa invandrare att integrera sig. Det är en fråga hon får även i dag.
– Egentligen är det upp till var och en att bestämma hur de kan bidra. Jag uppmuntrar alla att delta i vårt språkcafé, där kan de träffa människor och själva bestämma hur de kan hjälpa.
