Start

Expert: Finländska företag ignorerar kulturella klyftor vid internationell rekrytering

Svenska Yles avslöjande om Attendos misslyckade rekryteringar i Etiopien visar på behov av bättre regler.

Porträtt av person med blont kort hår och glasögon, inomhus vid ett fönster med starkt ljud utifrån.
Finländska företag som rekryterar internationell arbetskraft borde känna till det andra landets kultur och regler, säger rättsvetaren Natalia Ollus. Bild: Dan Gustafsson / Yle

Svenska Yle granskning av hur vårdföretaget Attendo misskött sin rekrytering av etiopier har väckt debatt.

De vårdjobb som etiopierna lovats sades plötsligt upp av Attendo. Etiopierna hade tagit stora lån och sagt upp sig i sitt hemland för att komma till Finland.

Nu är många av etiopierna utan jobb eller eget hem, inhysta hos familjer i Finland.

– Det verkar vara mycket som gått snett i den här rekryteringen, säger rättsvetaren Natalia Ollus.

Ollus är direktör för Heuni, det europeiska institutet för kriminalpolitik, och har forskat i exploatering av utländsk arbetskraft.

Finländska företag är ofta naiva då det gäller rekrytering av utländsk arbetskraft från länder utanför EU, konstaterar Ollus.

Vems är ansvaret då det blir problem i rekryteringskedjan av utländsk arbetskraft?

Lyssna på Nyhetspodden med Susanna Sjöstedt och rättsvetaren Natalia Ollus.

Annan rekryteringskultur

Företagen är sällan förberedda på de komplicerade rekryteringsprocesser som ofta uppstår i till exempel afrikanska eller asiatiska länder.

– Ur ett finländskt perspektiv litar man på sina samarbetspartners. Finländska företag utgår från att då man gör ett avtal så håller det. Men i andra länder finns ofta andra överenskommelser och avtalskulturer.

Ett företag måste därför vara väl införstått med landets kultur och seder.

– Det är svårt, men det är något man måste beakta om man börjar rekrytera från ett land som till exempel Etiopien, säger Ollus.

Sarah och Aida.
Etiopiska Sarah och Aida hotas av utvisning. De kämpar för att få upprättelse av Attendo, men hoppet börjar rinna ut. Bild: Dan Gustafsson / Yle

Attendo borde kompensera de utsatta

I Svenska Yles granskning uppger Attendo att de inte kan ta ansvar för mellanhanden som enligt en färsk polisutredning tog olagliga rekryteringsavgifter av etiopierna.

Attendo hade via sitt dotterbolag Silkkitie anlitat den lokala mellanhanden i Etiopien för att sköta det praktiska kring rekryteringarna. Enligt Attendo är det mellanhanden som bär ansvar för att det gått illa för de rekryterade etiopierna.

– Attendo borde fråga sig vad de kan göra för att gottgöra etiopierna och se till att allting löser sig för dem, säger Natalia Ollus.

Detta har inte skett, visar Spotlights granskning ”De ovälkomna vårdarna”.

Attendo uppger till Svenska Yle att Silkkitie ska ersätta de rekryteringsavgifter som etiopierna tvingades betala till den nu åtalade mellanhanden.

Då rättegången mot honom är avslutad lovar Silkkitie betala ersättning åt de etiopier som kan visa upp ett kvitto på rekryteringsavgiften.

Attendo borde fråga sig vad de kan göra för att gottgöra etiopierna

Rättsvetaren Natalia Ollus

Ollus frågar sig om processen för tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande varit tillräcklig.

Med det avses rekommendationer för att förhindra och hantera negativ påverkan på arbetstagare, mänskliga rättigheter, miljö, konsumenter och så vidare.

– Här har man fallerat eftersom det gick så här långt. Händelsekedjan ledde till en katastrof för etiopierna, säger Ollus.

Fel att rekrytera från Etiopien

Tiina Vaittinen har forskat i rekryteringar av utländska vårdare till Finland och är knuten till Tammerfors universitet. Hon anser att Attendos beteende är skamligt.

Världshälsoorganisationen WHO har en lista över länder från vilka vårdpersonal inte bör rekryteras. På listan finns Etiopien eftersom det råder brist på vårdare där.

– Det är oprofessionellt av Silkkitie och Attendo att rekrytera vårdare från ett land som Etiopien som är på WHO:s förbudslista, säger Vaittinen.

Porträtt av person med rosa skjorta, blont hår och mörka rödbruna glasögonbågar.
Det viktigaste nu vore att hjälpa de etiopier som är strandsatta i Finland utan jobb, menar statsvetaren Tiina Vaittinen. Etiopierna behöver heltidsjobb inom vårdbranschen för att få stanna i Finland. Bild: Alexander Uggla / Yle

– Överlag behöver vi en helt ny lagstiftning och nya uppföljningsmekanismer för internationell rekrytering till Finland. Nu är reglerna otydliga och det är inte heller bra för rekryteringsföretagen.

Vaittinen menar att arbetslagstiftningen utgår från en idé om att arbetsmarknaden finns inom Finlands gränser, medan den i själva verket är gränsöverskridande.

– Vi måste också skydda de arbetstagare som kommer till Finland. De ska ha samma rättigheter som en finländsk arbetstagare, säger Vaittinen.

En följd av rationalisering

Rättsvetaren Natalia Ollus påpekar att internationella rekryteringar inte är problematiska bara i Finland.

Enligt henne kan problemen ses som ett symtom på en ekonomisk modell där arbetsgivare söker den billigaste tillgängliga arbetskraften.

– Om man inte kan utlokalisera produktionen så rekryterar vi hit arbetarna istället, många gånger så att de får mindre lön än finländare, säger Natalia Ollus i Nyhetspodden.

Artikeln uppdaterades 31.10.2024 kl. 14.42 med uppgifter om att Silkkitie lovar ersätta etiopiernas rekryteringsavgifter vid ett senare tillfälle.