”Vårt välfärdsområde har lyckats balansera sin ekonomi med den snabbaste takten i hela landet.” Det skriver direktören för välfärdsområdet Sanna Svahn i presentationen till sitt budgetförslag för 2025.
Västra Nylands välfärdsområde hoppas nästa år kunna stoltsera med ett betydande plus under strecket, 80 miljoner euro.
Ett överskott, alltså plus under strecket, behövs för att täcka underskotten före slutet av 2026 så som lagen och Petteri Orpos regering kräver. Underskotten har kommit till under 2023 (drygt 120 miljoner euro minus) och 2024 (knappt 40 miljoner euro minus).
”Jag tror att det är möjligt att uppnå den nivå som fastställs av den statliga finansieringen inom den lagstadgade tidtabellen”, skriver Svahn.
Välfärdsområdet i västra Nyland är ett undantag. Största delen av välfärdsområdena i Finland kommer inte kunna täcka sina underskott i den takt som lagen kräver.
Betyder det då att Västra Nylands välfärdsområde snart kan pusta ut? Ännu inte, om man ska tro Sanna Svahn.
”Västra Nylands välfärdsområde har under 2024 lyckats exceptionellt väl i att bryta underskottstrenden. Men de kommande åren bjuder ändå på knapphet. Vi måste få betydligt bättre koll på stigande kostnader för att täcka underskottet i tid.”
Men bara alla drar åt svångremmen nu, kommer det att synas ljus i ändan av tunneln.
”Från och med 2025 blir resultatet positivt och efter 2026 lättar den ekonomiska situationen enligt de prognoser vi har nu”, skriver Sanna Svahn.
Då kan det till och med bli möjligt att öka utgifterna, lovar Svahn.
Men där är välfärdsområdet ännu inte: Nu behöver det som kallas ekonomins ”nivåkorrigering”, alltså sparandet, fortsätta. I Sanna Svahns budgetförslag är målet att kostnadsnivån minskar permanent med totalt 30 miljoner euro under 2025. Summan är cirka hälften av det som sparas i år.
Allt sparande bygger på strategiska mål
Budgetförslaget är skrivet på ett sätt som inte gör det lätt att hitta vad det konkret kan leda till i välfärdsområdets kommuner. Det talas mycket i passiv form och det handlar mest om strategiska mål, prioriteringar och effektivisering medan sådant som platser och människor knappt nämns.
I linje med det heter det att sparandet bygger på målsättningarna i servicestrategin som behandlats tidigare och som godkändes i våras.
Sparmetoderna är klassiska: Välfärdsområdet vill öka sina verksamhetsintäkter, minska personalutgifterna när det gäller dyr inhyrd personal samt ändra produktionssätten och servicestrukturen. I förslaget höjs till exempel klientavgifter i tjänsterna till det högsta som lagen tillåter och dyra köpta tjänster ersätts med egen serviceproduktion.
Mer digitalt
Men visst satsar välfärdsområdet också, om än för att spara också där. Digitala tjänsterna ska bli fler och bättre.
”När de digitala tjänsterna införs får västnylänningarna under 2025 tillgång till smidiga kommunikationstjänster bland annat till hälsostationen, rådgivningen och socialservicen.”
En annan satsning är att välfärdsområdet från och med 2025 tar i bruk enhetliga klient- och patientdatasystem.
Sanna Svahn lovar också öka antalet psykologer inom elevhälsan, förbättra tillgången till mentalvårds- och missbrukstjänster och förbereda för en ökning av antalet platser inom boendeservicen för äldre. Det heter också att verksamheten vid det tvåspråkiga kompetensklustret i Raseborg ska stödja de svenska tjänsterna i välfärdsområdet.
Slutsumman för välfärdsområdets budget för 2025 är ungefär 2 miljarder euro.
Vad händer nu?
Välfärdsområdets styrelse ska på måndag (29.10) anteckna direktörens budgetförslag för kännedom. I praktiken fortsätter arbetet sedan i det som kallas välfärdsområdesfullmäktiges förhandlingskommitté under november. Kommitténs medlemmar är gruppordförandena för de olika politiska partierna i välfärdsområdets fullmäktige.
”Vi har förmågan att verkställa de behövliga reformerna. Jag tror att vi har goda förutsättningar att lyckas med förnyandet av servicen. Som område är vi en banbrytare som inspirerar andra”, skriver Västra Nylands välfärdsområdesdirektör Sanna Svahn.
Det är fullmäktige som officiellt har sista ordet när det gäller budgeten. Målet är att fullmäktige fattar beslut om budgeten för 2025 och ekonomiplanen för 2025–2027 i december.
