Start

Matbud kämpar för bättre ersättning – Wolt vill inte betala mer

I nästan ett år har representanter för Wolts matbud försökt förhandla om bättre ersättningar, utan resultat. Också på andra håll inom branschen gror ett växande missnöje.

En man i en dunväst står utanför Runda Huset i Helsingfors.
Sedan förra december har Papy Nkunda suttit i förhandlingar med Wolt. Han vet inte hur seriöst Wolt tar förhandlingarna. Bild: Markku Rantala / Yle

Något nytt håller på att hända bland personer som jobbar via onlineplattformar. Bud och chaufförer har börjat organisera sig.

Yle träffar Papy Nkunda utanför Runda huset i Hagnäs. Han har ett budskap.

– Wolt är en stor aktör, en stor fisk. Ensam kan ingen göra något åt det. Vi måste organisera oss och förhandla tillsammans, säger Nkunda.

Ersättningsnivåerna för matbuden har sjunkit. Tidigare kunde man tjäna 4–5 euro per matleverans, nu ligger summan på 3,20 euro.

– Nästa år kan det bli närmare 2 euro. Kanske det senare sjunker till en euro. Vi är verkligen oroliga över det här, säger han.

En man i dunväst och vit skjora står utanför Runda huset i Hagnäs, Helsingfors.
För många invandrare är plattformsarbete det enda alternativet, säger Papy Nkunda. Just nu jobbar omkring 6 000 personer som bud för Wolt i Finland. Bild: Markku Rantala / Yle

För två år sedan sänktes ersättningarna, vilket fick matbud i Jyväskylä att gå i strejk.

I fjol bildade buden en egen yrkesavdelning under servicebranschens fackförening PAM. Papy Nkunda är ordförande för PAM Couriers Finland och har arbetat via Wolt i många år.

Sedan december 2023 har Nkunda och PAM förhandlat med Wolt om att höja matbudens ersättningar.

Tio månader senare står förhandlingarna fortfarande stilla.

– Vi vet inte ens hur seriösa förhandlingarna är. Vi kretsar runt samma fråga, pengar, men jag vet inte om något kommer att hända, säger Nkunda.

Det puttrar på inom branschen

Också personer som arbetar via andra plattformar har börjat organisera sig. På tisdagen demonstrerade mer än 70 Boltförare i Helsingfors.

Förmedlingsavgiften som Bolt debiterar har stigit till 23 procent. Den här summan är så hög att inte ens långa arbetsdagar ger ett skäligt levebröd, enligt förarna.

Taxiförare demonstrerar vid Borgbackens parkeringsplats.
Boltförare demonstrerade vid Borgbackens parkering tidigare i veckan. De sa att de inte ens längre vet vad resorna som de kör kostar för kunden. Bild: Jorma Vihtonen / Yle

Att personer som arbetar via onlineplattformar organiserar sig är ett nytt fenomen. Hittills har arbetet utförts ganska långt ensamt, för att det inte finns några traditionella anställningsförhållanden inom branschen.

– Plattformen debiterar större förmedlingsavgifter än tidigare. Det har kommit upp flera gånger i intervjuer med bud, säger Olivia Maury, universitetslektor som forskar inom området på Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

När en plattform är ny kräver de en mindre andel i form av avgifter, enligt Maury. I takt med att deras position på marknaden blir mer etablerad skärps villkoren.

Många bolag har också blivit uppköpta av större internationella företag.

Företagen nekar att de utnyttjar förare och bud – Wolt säger att de flesta jobbar deltid och är nöjda

När Yle når Wolt, Bolt och Foodora för en kommentar kommer alla med samma budskap: Företagen måste täcka sina kostnader.

Det här innefattar att upprätthålla den digitala plattformen, utveckla verksamheten och hålla priserna för kunderna rimliga.

Yle hade inte specifikt frågat Wolt om hur man ser på ersättningarna för buden. Företaget tog på söndag kväll kontakt med Yle för att berätta att man redan i flera år drivit frågan om reglering för plattformsarbete och att man varit aktiv i att starta PAM-förhandlingar för att klargöra spelreglerna för arbetet.

Enligt Wolt visar deras förfrågningar att majoriteten av buden jobbar på deltid i genomsnitt 14 timmar i veckan och är nöjda med jobbet.

Företagen tycker att både förmedlingsavgiften de debiterar och den ersättning som buden och förarna får är rimlig.

– Det är klart att vi inte skulle kunna fungera utan förare. Att höja förmedlingsavgifterna är ett mycket medvetet drag och skulle inte göras om vi inte var säkra på att det skulle ha en långsiktig positiv inverkan även för förarna, säger Bolts landschef Mikael Uusivuori.

– Förmedlingsavgifterna för restauranger har aldrig varit lägre i Finland, säger Ilari Nikku som är Wolts kommersiella chef i Finland.

– Konsumenterna vill beställa mat hem till sig från plattformar. Det här är en verksamhet med låga marginaler, och merparten av förmedlingsavgiften går till kostnader, säger Einar Toivonen, chef för restaurangverksamhet och strategi på Foodora.

Så här resonerar chefer på Bolt och Foodora kring avgiften som de tar emellan och hur den varierar.

År 2023 gick alla tre företagen på förlust. Konkurrensen är hård.

Bolagen har inte varit villiga att höja budens ersättningar. Men hur ser de på att strama åt förmedlingsavgiften?

– Vi ser inte att den kommer att höjas mer, säger Bolts Uusivuori.

– För tillfället finns det ingen press uppåt. Vi får avvakta och se hur den allmänna ekonomiska situationen utvecklas, säger Foodoras Toivonen.

– Vi måste kunna bedriva en hållbar verksamhet på lång sikt. Besluten fattas alltid på partnerbasis, säger Nikku från Wolt.

12 timmar arbete för 75 euro

Orättvisan framhävs då någon arbetar som bud eller kör Bolt på heltid, säger Laura Seppänen som är forskningschef på Arbetshälsoinstitutet.

– Om det finns andra inkomstkällor visar plattformsarbetet sina bästa sidor. Många tycker att det är väldigt bra och befriande, säger hon.

När Statistikcentralen undersökte plattformsarbete år 2022 framkom det att 76 procent upplevde ersättningarna som rättvisa. Då utförde många arbetet som extrajobb eller deltidsjobb, något som Wolt också anser att jobbet ska vara.

WOLT matbud kör på el-sparkbräden på Alexandersgatan i Helsingfors
Papy Nkunda håller inte med om att ersättningarna skulle vara skäliga. I en intervju för Svenska Yle i mars sa Nkunda att arbetet kan liknas vid slaveri. Bild: Matti Myller / Yle

Papy Nkunda ska återvända till förhandlingsbordet om en halvtimme. Det är lunchtid och flera matbud åker förbi.

– Om man vill ha en bra inkomst på Wolt måste man arbeta minst 12 timmar om dagen, säger Nkunda.

Han säger att en typisk 12-timmarsdag ger cirka 75 euro. Av detta betalar kuriren för sin egen mat, bränsle och skatter.

Många invandrare arbetar genom plattformar för att det finns få eller inga alternativ. En del behöver tjäna tillräckligt för att uppfylla villkoren för uppehållstillstånd.

– Många har familj och mer än två barn. Inkomsterna är knappa, säger Nkunda.

– Vi hoppas att vi genom förhandlingar kan åstadkomma förändring och hjälpa de hundratals människor som inte tjänar tillräckligt.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets Ruokalähetit ja kuskit kapinoivat, koska työstä ei jää tarpeeksi käteen – Wolt ei suostu korottamaan lähettien palkkioita, skriven av Janne Toivanen. Översättningen är gjord av Ellen Forsström.

Artikeln uppdaterad 28.10.2024 klockan 12.13: Kommentarerna som Wolt skickade till Yle söndag kväll som svar på kritiken om budens ersättningar har lagts med i artikeln. Ursprungligen hade Yle inte frågat Wolt om kommentar till denna specifika fråga. Också mellanrubriken har ändrats till att motsvara ändringarna.