En färsk utredning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att endast få välfärdsområden kommer att hinna balansera sin ekonomi före utgången av 2026.
Regeringens mål är att välfärdsområdena ska spara pengar genom att reformera sin verksamhet.
När THL har gått igenom välfärdsområdenas bokslut verkar deras sammanlagda underskott i stället öka i år till över 1,4 miljarder euro.
Detta skulle öka underskottet från början av 2023 till 2,7 miljarder euro.
Personalbrist ökar kostnaderna
En orsak till att kostnaderna ökar är att välfärdsområdena i social- och hälsovårdsreformens anda har satsat mera på primärvården. Kostnaderna för den öppna primärvården har ökat med 16 procent.
Tack vare det ökade ändå kostnaderna för den specialiserade sjukvården under åren 2019–2023 med bara 4 procent.
Trots att välfärdsområdena har försökt stärka sin dragningskraft på arbetsmarknaden är bristen på yrkesutbildad personal fortfarande stor på många ställen. Det har bland annat gjort det svårare att ordna till exempel barnskyddstjänster.
– I hela landet har antalet barnskyddsanmälningar ökat, vilket i sig inte nödvändigtvis är en dålig sak, säger Nina Knape, ledande expert vid THL.
Hon påpekar att det skulle vara viktigt att sköta utvärderingen av behovet av barnskyddstjänster inom utsatt tid, så att problemen inte hinner hopa sig.
Nina Knape säger att man borde satsa på förebyggande tjänster med låg tröskel.
– De har en nyckelroll om man ska kunna undvika tunga och dyra tjänster på specialistnivå.
Flera områden har nu varit tvungna att anlita dyra köpta tjänster och hyrd arbetskraft för att ordna lagstadgade tjänster.
Digitala lösningar hjälper
Problemen med att få personal och det ansträngda ekonomiska läget har påskyndat centraliseringen av vårdområdenas service och ökar behovet att utveckla digitala och mobila tjänster.
Enligt Nina Knape har välfärdsområdena satsat mycket på olika digitala tjänster och utvecklat former som lämpar sig för olika åldersgrupper.
– Det här är ett sätt att svara på den personalbrist som finns i väldigt många yrkesgrupper, säger Knape, och nämner att det har rått brist på socialarbetare i många år.
Enligt Knape behövs nu satsningar på och utveckling av andra serviceformer, men också gränsöverskridande samarbete.
– Det är ett sätt att identifiera situationer där man i ett så tidigt skede som möjligt kan sätta in stöd när man har identifierat att det behövs.
Äldre blir utan vård
Samtidigt växer den snabbt åldrande befolkningens vårdbehov hela tiden. I brist på pengar och personal fokuserar vårdområdena allt mera på tjänster som erbjuds i hemmet och i vardagsmiljön.
– Det som förenar alla områden är att antalet äldre ökar. Det är en mer akut utmaning just nu i synnerhet på flera håll i östra Finland, men samma utveckling ser vi i befolkningsstrukturen också till exempel i Nyland. Det här är något man borde förbereda sig på i tid, säger Nina Knape.
Hon konstaterar att den kritiska frågan kan vara hur man ska kunna förse den äldre delen av befolkningen med de tjänster de behöver vid rätt tidpunkt.
Förändringstakten är snabb och Knape säger att det finns en oro för att tjänsterna inte räcker till. Det är inte sagt att alla tjänster erbjuds i tillräcklig utsträckning och på samma villkor i alla delar av landet. En del äldre kan till och med bli helt utan tjänster de behöver.
Antalet klienter inom hemvården och antalet som får stöd för närståendevård sjunker samtidigt som den andel av befolkningen som har fyllt 85 år kommer att fördubblas till år 2040, säger Nina Knape.
– Det är oroväckande.
Bättre tillgång på mentalvård
Trots sparmålen drar THL ändå slutsatsen att välfärdsområdena i huvudsak har lyckats trygga de lagstadgade tjänster som motsvarar invånarnas behov.
Förutom de ekonomiska satsningarna har välfärdsområdena också lyckats förbättra tillgången på primärvård med digitala tjänster och genom att använda fler arbetsteam där medlemmarna har många olika behörigheter.
Tillgången på mentalvårdstjänster har förbättrats då välfärdsområdena har utvecklat många olika tjänster som är mer lättillgängliga än förr.
Till exempel ungdomar är vana chattanvändare och för dem finns det lågtröskeltjänster för samtalshjälp tack vare satsningar på det digitala utbudet.
