Ungdomarnas språk har blivit mer vardagligt både i klassrummet och i skrivna texter.
Det har modersmålsläraren Maria Wetterstein i Pargas svenska gymnasium lagt märke till.
Meningsuppbyggnaden är enklare och ofullständig och meningarna börjar ofta med pronomen, till exempel ”jag”. I språket finns tydliga influenser från engelska och finska också i skriven text, säger Wetterstein.
– Ungdomarna saknar en sorts spärr för hur vi pratar och skriver i olika situationer, de sållar helt enkelt inte sina ord. Det betyder inte att de inte är medvetna om att de använder engelska eller finska influenser, utan de tycker att det är okej att prata så.
Egentligen tycker jag det är fint att ungdomar vågar uttrycka sig på sitt sätt.
Maria Wetterstein, lektor i modersmål och litteratur
Marika Rask, lärare i svenska vid Yrkeshögskolan Novia, har också lagt märke till liknande förändringar i språkkunskaperna.
Ungdomarnas språk har blivit fattigare. Språkfel såsom syftningsfel, prepositionsfel, särskrivningar och fel i ordföljden har blivit vanligare. Många inleder meningarna med liten bokstav och avslutar dem inte med en punkt. Överlag har språket blivit slarvigare, säger Rask.
– Speciellt då ungdomarna mejlar mig använder de talspråk. Och blir ”å”, inte blir ”int”, har blir ”ha”, och så vidare. Då jag granskar examensarbeten kan det vara svårt att förstå texten.
Både positiva och negativa förändringar
Ett ofullständigt sätt att uttrycka sig har direkt anknytning till sociala medier, säger Maria Wetterstein. Dessutom formar övriga medier ungdomarnas språkkunskaper, då nyhetstexterna ofta är korta och det visuella har en större roll än förut.
– Det märks i skolan. Då ungdomarna får välja hur de presenterar en uppgift väljer de gärna videoformat framför skriven text.
Alla lärare är språklärare och läsintresset är en fråga för hela samhället.
Marika Rask, lektor i svenska
Samtidigt utvecklar sociala medier språket på ett positivt sätt, säger Wetterstein. Ungdomar är bra på rubriksättning och de kommer på fyndiga slagord.
Svenskan de använder är kreativ för de tar intryck av bildspråk och uttryck från andra språk.
– Egentligen tycker jag det är fint att ungdomar vågar uttrycka sig på sitt sätt. Det bidrar till att de deltar i debatter och i diskussioner med lägre tröskel, för de är inte rädda för att uttrycka sig fel.
Läsning är nyckeln till ett starkt språk
Marika Rask kopplar de försämrade språkkunskaperna med en försämrad läsförmåga, eftersom duktiga skribenter oftast också är flitiga läsare. Barn läser inte, föräldrar läser inte för sina barn, och i många fall byts boken ut till en mobiltelefon, säger Rask.
– Det sägs att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn. Språkkunskaperna är inte bara skolans uppgift, utan inlärningen börjar redan hemma och fortsätter i småbarnspedagogiken. Alla lärare är språklärare och läsintresset är en fråga för hela samhället, säger Marika Rask.
De försämrade språkkunskaperna oroar Rask för hon märker av dem dagligen i sitt arbete. Förändringen kan till och med bli farlig, i och med att klyftan mellan goda och svaga läsare växer, säger Rask.
– Risken är att de med en begränsad läsförmåga utvecklar en sorts analfabetism. De undviker att läsa till exempel nyheter och blir kanske lättare ledda än de goda läsarna.
Även om läsförmågan och den skrivna svenskan har blivit sämre, är ungdomarna mycket duktiga på muntliga presentationer, säger Rask.
– De är modiga och innovativa, och duktiga på digitala hjälpmedel.
Inför 10–15 minuter lästid varje dag
För att stärka sin svenska är det viktigt att läsa längre texter än de som erbjuds direkt via telefonen, säger Maria Wetterstein.
– Ungdomarna behöver få en uthållighet att fördjupa sig länge i ett ämne och orka ta till sig längre texter. Det är viktigt att alla vi modersmålslärare och pedagoger överlag kämpar med det, säger Maria Wetterstein.
Marika Rask betonar vikten av att läsa, för det finns inga genvägar till ett gott språk.
Rask rekommenderar föräldrar att reservera 10–15 minuter lästid varje dag med barnen. Man kan läsa högt för barnen eller tillsammans med dem, diskutera böckerna och besöka biblioteket tillsammans.
– Lärarna har ett viktigt jobb för att hitta de svaga läsarna och hjälpa dem hitta sina intresseområden i litteraturen. Föräldrar kan läsa utvalda bitar högt för barnen så att de själva vill fortsätta läsa, säger Marika Rask.
Vad är ditt tips för att stärka kunskaperna i svenska? Berätta i kommentarerna!
