Klimatforskarna blir allt mer otåliga och skarpare i sina varningar. I ett öppet brev till Nordiska ministerrådet uppmanar en internationell skara ledande klimatforskare beslutsfattarna att ta risken för en kollaps av Golfströmmen på allvar.
Den här möjliga kollapsen, som kan bli verklighet inom de närmaste decennierna, skulle få allvarliga och oåterkalleliga effekter på klimatet globalt, men särskilt här i Norden.
Trots att global uppvärmning vanligtvis innebär högre temperaturer, kan det hela, paradoxalt nog, leda till en kraftig lokal nedkylning i Norden.
Vi berättar allt du behöver veta om Golfströmmen just nu i fem frågor och svar.
1. Vad är Golfströmmen?
Golfströmmen, också känd som AMOC (Atlantic Meridional Overturning Circulation), är i princip en väldig flod i själva Atlanten.
Den transporterar enorma mängder vatten. Per sekund rinner det cirka 100 miljoner kubikmeter vatten norrut med strömmen, vilket motsvarar ungefär 100 Amazonfloder.
Golfströmmen för samtidigt med sig väldiga mängder värme från Karibien, en energimängd som motsvarar mer än en miljon kärnkraftverk. Det är det här som gör att vi över huvud taget kan leva här i Norden.
Av alla de cirka 7 miljoner människor som bor norr om den sextionde breddgraden, bor ungefär 5,5 miljoner i Norden – ungefär 80 procent. Tacka Golfströmmen för att det är möjligt!
Den sextionde breddgraden löper alltså strax söder om Helsingfors, och vidare genom Sibirien och norra Kanada samt Alaska. Den passerar bland annat nära platser som Anchorage i Alaska, Luleå i Sverige och Whitehorse i Yukon, Kanada.
Ojmjakon i Sibirien, strax norr om den sextionde breddgraden, har en medeltemperatur på under minus 50 grader Celsius i januari. Byn, som är den kallaste permanent bebodda platsen på jorden, innehar norra halvklotets alla tiders köldrekord, minus 71,2 grader Celsius.
2. Hur fungerar Golfströmmen?
I ett nötskal fungerar Golfströmmen så att när det varma vattnet från Karibien flödar norrut, avdunstar en del av vattnet. Saltet i havsvattnet avdunstar dock inte, vilket ökar vattnets densitet och får det att sjunka när det kyls ner.
Processen är känd som den termohalina cirkulationen där termo står för temperatur och halin för salt. Den här processen kan störas av stora mängder sötvatten, i stil med smältvattnet från glaciärerna på Grönland. Det har hänt förr i jordens historia.
3. Varför har Golfströmmen försvagats?
Enligt forskarna har Golfströmmen försvagats med omkring 15 procent sedan mitten av 1950-talet.
Strömmen är nu svagare än den har varit på 1 600 år. Helt uteslutet är inte ens att Golfströmmen kollapsar totalt (även om det absolut inte är oundvikligt) och det kan i värsta fall ske inom något enstaka årtionde.
När strömmen en gång stannar kan det ta 1 000 år för den att hämta sig.
Forskarna betonar att risken för att vi passerar en sådan punkt utan återvändo ökar markant när den globala temperaturhöjningen överstiger 1,5 grader Celsius, en gräns som vi redan har varit och nosat på helt på sistone.
En del av Golfströmmens beteende kan också bero på naturliga variationer, Golfströmmen har perioder av starkare och svagare flöde.
Men en del av försvagningen hänger sannolikt ihop med issmältningen på Grönland som orsakas av den globala uppvärmningen.
Havsområdet söder om Grönland, känt som den ”kalla fläcken” eller the cold blob, är en anomali på de globala temperaturkartorna som i övrigt har lyst i illrött på sistone. Det här området har i stället upplevt onormal nedkylning. Det beror troligen på att Golfströmmen inte för med sig lika mycket varmt vatten till området som förr.
Den här kalla fläcken påverkar sedan atmosfäriska cirkulationsmönster och kan öka på mängden stormar i delar av Nordamerika och Europa.
4. Vad händer om Golfströmmen kollapsar?
Om Golfströmmen försvagas dramatiskt kan temperatureffekterna begränsas till Brittiska öarna, Island och Norge. Men om den kalla zonen breder ut sig över Finland kan vintrarna bli upp till 20 grader kallare.
Detta scenario är inte bara en teoretisk möjlighet. Faktum är att det under historiens gång har inträffat liknande störningar, med dramatiska konsekvenser.
För omkring 13 000 år sedan, under perioden kallad Yngre dryas, dränerades den enorma glaciärsjön Lake Agassiz plötsligt och våldsamt, vilket ledde till att enorma mängder sötvatten rusade ut i Atlanten. Detta störde Golfströmmen och ledde till en snabb och mer eller mindre omedelbar nedkylning.
I Norden sjönk temperaturerna vintertid med omkring 10 grader Celsius.
Inlandsisarna, som redan hade börjat retirera, avbröt sin reträtt. Det geologiska ”bromsspåret” som uppstod när glaciärernas återmarsch avbröts, går fortfarande att se i vår tids terräng i form av så kallade randmoräner.
De här moränerna sträcker sig från södra Norge, de så kallade Raerna, via den så kallade mellansvenska israndszonen i Sverige till Salpausselkä-åsarna i Finland.
5. Vad hände förra gången Golfströmmen strulade?
En liknande händelse inträffade för 8 200 år sedan, då en stor mängd sötvatten från Lake Agassiz åter tömdes ut i Atlanten.
Detta ledde till en temporär, men betydande nedkylning, som pågick i omkring 600 år. Bland annat Mellanöstern drabbades då av svår och långvarig torka.
Pollenanalyser av sediment tagna från den här tidens sjöbottnar bekräftar att en temporär, men betydande, nedkylning ägde rum i Norden kring den här tiden, med så mycket som 5 grader Celsius. Kylan fortsatte i omkring 600 år.
Dessa historiska händelser tjänar som varningssignaler för vad som kan hända om vi fortsätter att störa Golfströmmen. De visar att störningar kan ske plötsligt och pågå länge, och att effekterna kan vara katastrofala.
Nu står vi i Norden, precis som de låglänta öarna i Stilla havet som länge har varit medvetna om sin sårbarhet inför stigande havsnivåer, inför ett liknande dilemma.
Vi har vår egen unika insats på spelbordet. Kan vi över huvud taget bo här i framtiden? Det är ett spel vi inte har råd att förlora.
