Enligt en enkät gjord av Maaseudun tulevaisuus säger sig två av tre finländare vara rädda för Donald Trump som USA:s nya president.
Presidentvalet äger rum tisdagen den 5 november, och stödet för de två huvudkandidaterna Donald Trump och Kamala Harris är ytterst jämnt. Analyser inför valet lyfter fram att det kan vara skäl att förbereda sig mentalt på att det kan blir Donald Trump som vinner.
I debattprogrammet Slaget efter tolv möttes forskaren Tomas Ries från Försvarshögskolan i Stockholm, Natoforskaren Albert Weckman från Åbo Akademi och Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet för att svara på frågan om finländarnas rädsla för Trump är befogad.
Inte rädd men oroad
Tomas Ries tycker att ”rädsla” är fel ord, men att vara orolig är i högsta grad befogat, menar han.
– Det hänger ihop med att Trump är så oberäknelig. Vi vet inte vad han gör om han blir vald, men det som vi har sett från hans förra mandatperiod är att att han kan göra nästan vad som helst, säger Ries.
Tomas Ries konstaterar att Trump är väldigt driven av sitt eget ego, vilket driver honom att söka resultat som lyfter upp honom som en slags global figur.
– Att kunna skapa fred i Ukraina på 24 timmar kan vara ett sådant försök, säger Ries.
Att Trump är så fokuserad på USA och framför allt på den stora skaran djupt missnöjda väljare oroar också. De här väljarna förstår nämligen inte alls varför man ska stödja Ukraina, enligt Ries. Det kan leda till att Trump hittar en snabb och ”billig” lösning på kriget i Ukraina som hans väljare gillar, men som kunde vara förödande för europeisk och global säkerhet på sikt, menar Ries.
Tomas Ries är också oroad över Trumps kopplingar till Ryssland som går långt tillbaka i tiden. Ries säger att vi inte riktigt kan veta hurdant förhållande Trump har med Vladimir Putin.
– Trump verkar ha, vilja ha, eller låtsas ha ett nära förhållande med Putin. Trumps bakgrund med Ryssland är väldigt oroande, menar Ries.
Ries säger att Trump aldrig har varit särskilt framgångsrik som affärsman, utan gick i konkurs gång på gång under 1980- och 1990-talet.
– Då räddades han för det mesta med ryska pengar. Sedan har han uppfört sig lite lustigt i Moskva som ryssarna nog vet om. Så Ryssland har många hållhakar på honom, funderar Ries och slår fast att det finns många skäl att vara ”väldigt, väldigt oroad över Trump”.
Då Tomas Ries nämner att Trump skulle ha betett sig ”lite lustigt” hänvisar han till den omstridda så kallade Steele-dossier-rapporten. Rapporten väckte mycket debatt eftersom en del av påståendena i rapporten kunde bekräftas, andra visade sig vara omöjliga att bevisa, och en del saknade sannolikt grund.
Vad händer med Nato under Trump?
Albert Weckman som forskar i attityder till Nato, håller med om att finländarnas oro för Donald Trump är befogad, särskilt gällande konsekvenserna för den europeiska säkerheten. Weckman ser det fortsatta stödet till Ukraina som den viktigaste frågan ifall Trump väljs till president.
– Frågan är också hur mjuk Trump är i sin relation till Vladimir Putin? Den tredje stora frågan är förstås sammanhållningen inom Nato, räknar Weckman upp.
Trump har upprepade gånger kritiserat Nato och Natos medlemsländer för att satsa för lite på det egna försvaret. Weckman konstaterar ändå att Trumps vicepresidentkandidat JD Vance nyligen har kommit med lugnande besked gällande USA:s fortsatta medverkan i försvarsalliansen.
– I en intervju frågades om USA under Trump skulle förbli medlem i Nato och Vance svarade ”ja” på den frågan, konstaterar Weckman.
Professor Henrik Meinander påminner om att ett amerikanskt missnöje med Europa och allför små satsningar på det europeiska försvaret verkligen inte är något nytt.
– Det har amerikanska presidenter klagat på ungefär så länge som Nato har existerat. Om Trump blir vald så måste de europeiska Natoländerna faktiskt på allvar beakta att USA inte kommer att vara engagerad i Europa på samma sätt som tidigare, påpekar Meinander.
Meinander säger att man förstås kan se det här som ett bekymmer.
– Men man kan också se att det europeiska Nato och EU tvingas axla ett ansvar och förstå att man inte i evighet kan vara beroende av USA, säger Meinander.
Trump var den första amerikanska presidenten som verkligen lyckades skrämma européerna.
Tomas Ries
Tomas Ries håller med om att en av de goda saker Trump åstadkom under sin första presidentperiod var att han lyckades ruska om de europeiska Natoländerna så att de började satsa mer på sitt försvar.
– Trump var den första amerikanska presidenten som lyckades med detta, som verkligen lyckades skrämma européerna, konstaterar Ries.
Tomas Ries betonar att det trots detta finns många andra skäl att oroa sig över hans återkomst till Vita huset.
– Ett av de djupaste problemen vi har är den globala ekologiska nedgången, och Trump verkar vara fullkomligt ointresserad av den, konstaterar Ries.
Han menar att Trump kan fatta beslut som kommer att påverka hela den globala utvecklingen och det oroar honom.
Ries: Största orosmolnet är den amerikanska demokratins framtid
En stor fråga som oroar många är vad som händer med den amerikanska demokratin om Donald Trump blir vald till president.
Henrik Meinander ser det som klart att Trump under sin eventuella andra presidentperiod kommer att agera mer radikalt.
– Det gäller alla presidenter under sin andra period. De vet att om de vill få någonting gjort så gäller det att göra det genast. Trumps bitterhet mot de medhjälpare som nu har sagt att han var helt oberäknelig, kommer säkert att bidra till den här radikaliseringen, tror Meinander.
Trump kommer att kunna kunna eliminera det amerikanska demokratiska systemet och utse sig själv till härskare på längre tid
Tomas Ries
Tomas Ries håller med och konstaterar att Trump under hans första presidentperiod var omgiven av medhjälpare som försökte begränsa honom och förhindra ”de värsta dumheterna”.
– En av de riktigt skrämmande sakerna som jag och väldigt många av mina kollegor i USA är oroade för, är att Trump under den här perioden kommer att kunna eliminera det amerikanska demokratiska systemet och utse sig själv till härskare på längre tid. Det finns reella möjligheter för det, varnar Ries.
Jag ser mera Trump som ett symptom på det som händer i USA.
Albert Weckman
Ries ger som exempel på den här typens ambitioner att Trump redan har börjat undergräva det amerikanska rättsväsendet genom att utse domare som stöder hans ideologi, eller honom personligen.
– Trump har också uttalat sig på ett mycket ruskigt sätt om att när han kommer till makten nästa gång så kommer han att jaga dom som har pinat honom de senaste fyra åren. Så det finns tecken på att han faktiskt har den här ambitionen. Där vet man inte hur långt han kan komma, funderar Ries.
Albert Weckman frågar sig om eventuella försämringar av demokratin i USA kan smitta av sig på Europa? Han konstaterar att det samtidigt är viktigt att komma ihåg att Trump själv inte nödvändigtvis är ”roten till det onda”.
– Jag ser mera Trump som ett symptom på det som händer i USA. En otroligt stor del av den amerikanska befolkningen vill att man ska driva en mer isolationistisk politik i USA, säger Weckman.
Tomas Ries håller med om att det finns ett djupt missnöje i det amerikanska samhället, men liknande tendenser syns också i Europa.
Då är det möjligt för demagoger att komma in.
Tomas Ries
Ries förklarar att en allt större del av befolkningen i USA och också i Europa, med rätta, uppfattar att deras levnadsvillkor har blivit mycket sämre de senaste 30 åren. Den ekonomiska tillväxten har avtagit, den offentliga servicen blir sämre, realinkomsterna sjunker och arbetslösheten stiger.
– Det här är ett mycket djupt socialt och ekonomiskt fenomen som inte verkar minska, utan faktiskt verkar bli värre både i USA och här. Då är det möjligt för demagoger (en ledare som använder sig av populära fördomar och falska påståenden och löften för att få makt, red. anm) att komma in, för det finns så många väljare som börjar förlora tilliten till de etablerade partierna, förklarar Ries.
Ries konstaterar att det finns många länder i Europa där det finns stora missnöjespartier och Trump är det största symptomet på det här fenomenet globalt.
Henrik Meinander ger Tomas Ries rätt och säger att de liberala demokratier alltid har fungerat bäst när det har varit ekonomisk långsiktig tillväxt.
– Även om många med rätta kritiserar ekonomisk tillväxt så kan man inte empiriskt visa något samhälle vars demokrati har hållit om dess ekonomiska bärkraft har förlorats eller försämrats under en längre tid, säger Meinander.
Även om republikanerna skulle få majoritet i senaten så är de inte alla beredda att förstöra sin demokrati
Henrik Meinander
Henrik Meinander sammanfattar med att säga att det kommande presidentvalet blir ett stålbad för den amerikanska demokratin. Han påminner om att det samtidigt ordnas kongressval där trettiotre nya senatorer väljs.
– Även om republikanerna skulle få majoritet i senaten så är de inte alla beredda att förstöra sin demokrati. Det kommer att vara häftiga strider tror jag, också på den här fronten, säger Meinander.
Meinander menar att om Trump väljs till president så kan det också att få effekter på demokratin globalt.
– Det är ju USA som har varit banérförare för den liberala demokratin globalt. Och om det här börjar krackelera, eller om det blir väldigt stökigt i USA, så måste ju folk på olika håll i världen fråga sig om det faktiskt är värt att kämpa och sträva mot en demokrati? säger Meinander.
Vad händer om Trump avslutar kriget i Ukraina på 24 timmar?
Trump har upprepade gånger hävdat att han skulle kunna avsluta kriget i Ukraina inom 24 timmar som president. Vilka villkor det skulle ske på vet förstås ingen, men tanken oroar Tomas Ries.
– Det värsta för Finland och egentligen för hela Europa är att att det skulle hjälpa Putin att ta sig ur den fullkomliga katastrof som han nu är i, i Ukraina, säger Ries.
Ries menar att Ukrainakriget har varit den största katastrofen för Ryssland sedan andra världskriget med konsekvenser för hela den ryska ekonomin, industrin, samhället och det globala diplomatiska anseendet.
– Putin kör Ryssland ner i botten nu, om han kan komma ur det här genom något slags fredsavtal i Ukraina, så skulle han kunna återgå till att bygga upp den ryska militären och det blir mycket mera hotfullt för oss i Finland, säger Ries.
Henrik Meinander konstaterar att ett snabbt slut på kriget i Ukraina ur rysk synvinkel bara skulle innebära ett vapenstillestånd som ryssarna river upp genast när de ser att det är motiverat. Meinander ser ändå en möjlighet att ett snabbt slut på kriget eventuellt kunde påskynda motsättningar inom Ryssland och förkorta Putins era i Ryssland.
– Ryssland är ju inte mera ett imperium utan dess ekonomi, nativitet, allting pekar neråt. Kanske det här kan bidra till att man uppnår en ny balans i Europa, även om jag inte är hemskt optimistisk, säger Meinander.
Artikeln är uppdaterad tisdag 5.11 klockan 11:30 med tillägget att Tomas Ries hänvisar till den omstridda så kallade Steele-dossier-rapporten.
