För ungefär en månad sedan rapporterade Helsingin Sanomat att Sannfinländarna vill ta in fler kvotflyktingar från kristna länder, och färre flyktingar från muslimska länder.
Med anledning av medieuppgifterna beslöt sig ställföreträdande diskrimineringsombudsmannen Robin Harms att utreda det beslut som var i beredning vid Inrikesministeriet.
Detta gjordes genom att skicka en informationsbegäran till ministeriet.
Ur de uppgifter ombudsmannen fått framgår att ministeriets politiska ledning instruerat tjänstemännen att bereda fördelningen av flyktingkvoten så att kristna flyktingar prioriteras framför andra.
– Ur utredningen framgår det att det är ministerns specialmedarbetare som gett direktiv till tjänstemännen, säger Harms.
Linjedragningen skiljer sig från rekommendationerna av FN:s flyktingorganisation UNHCR, som i juli 2024 föreslog att Finland i sin flyktingkvot skulle prioritera flyktingar speciellt från Afghanistan och Syrien.
Inrikesministeriets politiska ledning ville i stället prioritera kristna flyktingar från till exempel Kongo och Venezuela.
Det har man gjort utan att motivera varför, annat än på religiösa grunder, säger Robin Harms.
– Det handlar om en direkt önskan om att prioritera kristna.
Inrikesministern nekar
När Yle frågar inrikesminister Lulu Ranne om saken säger hon att praxis inte har avvikit från tidigare år och att man hållit fast vid samma principer som tidigare.
– Processen är precis likadan som under tidigare år. Det har inte skett någon större förändring, säger Ranne.
Ranne framhåller att regeringen fortfarande prioriterar barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättning vid valet av kvotflyktingar.
Ministern bestrider att det skett någon avvikande politisk styrning.
– Vi anser att det inte har skett någon diskriminering, säger Ranne.
Vidare utredningar kommer att ombes
Det finns stark anledning att anta att fördelningen av flyktingkvoten som nu bereds strider mot grundlagen och diskrimineringslagen, säger diskrimineringsombudsmannen Robin Harms i ett pressmeddelande.
Enligt Harms har man varit i kontakt med Inrikesministeriets ledning och uttryckt oro kring frågan.
Dessutom kommer ombudsmannen att be om en tilläggsutredning och motiveringarna gällande de aspekter i beredningen som tyder på diskriminering.
Artikeln uppdaterades kl 17:18 med Lulu Rannes kommentar.
