En av de mest högervridna saker – bokstavligen – är en vanlig cykel: drivlinan, alltså kedjan och drevet, sitter nästan alltid på cykelns högra sida. Det här designvalet har sin bakgrund dels i mänsklighetens övervägande högerhänthet och dels i en gammal praxis från riddarnas tid.
När cykelns kedja och drev är placerade på höger sida förhindrar det att bultar och muttrar lossnar under körning. Det här har att göra med det faktum att de flesta bultar och skruvar på en cykel är högergängade, alltså de spänns medurs. Så där som bultar och skruvar traditionellt funkar i vår kultur.
Genom att placera drivlinan på höger sida, drar kraften från dina ben på ett naturligt sätt åt skruvarna och bultarna snarare än att lossa dem. Med drivlinan på vänster sida, och standardskruvar, skulle cykeln snart falla i bitar.
Skruvar och bultar är ju i sin tur högergängade eftersom cirka 90 procent av människorna är högerhänta. Då är det mer naturligt att vrida medurs när man ska spänna, det känns mer intuitivt och man får mer kraft i greppet.
De flesta är högerhänta idag
Men varför är så många av oss högerhänta från början? En möjlig förklaring handlar om hjärnans uppbyggnad. Den mänskliga hjärnan är asymmetrisk och uppvisar en så kallad lateralisering – det vill säga att olika funktioner är fördelade asymmetriskt mellan hjärnhalvorna.
För de flesta människor är den vänstra hjärnhalvan, som styr höger kroppssida, ansvarig för språk och finmotorik. Så den högra handen kan ha getts en naturlig preferens av det här. Evolutionärt sett kan det här mönstret ha gett fördelar i vår tidiga utveckling när vi först på allvar började använda verktyg och vapen, något som krävde extra mycket finmotorik.
Vår tendens att samarbeta och imitera varandra har sedan förstärkt det här mönstret, och över tid har högerhänthet blivit den dominerande handpreferensen i samhället.
Också om det inte finns en specifik ”högerhänthetsgen” har forskning visat att en kombination av flera gener kan påverka huruvida en individ föredrar höger eller vänster hand.
Faktum är att vi inte är ensamma om att ha preferens för en hand eller en sida. Många andra arter visar också tecken på lateralisering. Schimpanser och gorillor har, likt oss människor, en tendens att föredra en hand framför den andra.
Men i apornas fall är preferensen för endera handen inte lika markerad. Studier har visat att ungefär 60 till 65 procent av schimpanser och gorillor är högerhänta, medan människor som sagt är det till uppemot 90 procent.
Vänster och höger i naturen
Lateralisering är rätt sparsamt förekommande i djurvärlden, få arter visar en så uttalad preferens för endera handen som vi människor. Kängururna är djurvärldens kanske mest utstuderat ”vänstertassade”.
Hundar och katter kan i sin tur vara antingen ”höger- eller vänstertassade” i en mer jämbördig fördelning. En del studier tyder på att hanhundar kan vara mer benägna att vara vänstertassade och honor högertassade.
Men världens höger-vänster-asymmetri slutar inte med djurvärlden. I själva verket genomsyrar den allt från molekylnivå till universums mest fundamentala krafter.
Det jordiska livets preferens för vänsterhänthet blir mer markerad när vi går ned på den molekylära nivån. De flesta aminosyror – proteinernas byggstenar – är vänsterhänta, medan sockerarter vanligtvis är högerhänta. Kiralitet kallas det här.
Med ”vänsterhänt” och ”högerhänt” avses alltså hur molekyler är orienterade i tre dimensioner. Hur de ser ut, i praktiken. Varje molekyl, som en aminosyra till exempel, är uppbyggd av atomer som binds samman på ett specifikt sätt, som en legobyggsats.
Och ofta är de här byggsatserna, molekylerna, inte symmetriska. De ser olika ut beroende från vilken sida du ser på dem. Formen och orienteringen av en molekyl bestämmer sedan hur den kan interagera med andra molekyler.
Till exempel, i våra kroppar finns det specifika proteiner som fungerar som ”nycklar” som passar in i ”lås” på cellernas yta. Om ”nyckeln” är en spegelbild, den andra kirala formen, kommer den inte att passa in i ”låset” och kan inte utföra sin funktion.
Också kvantfysiken är vänstervriden
Också på partikelnivå, i kvantfysikens värld, finner vi tecken på en vänsterpreferens. Om en partikel rör sig framåt och den också spinner framåt – eller roterar medurs om du tittar på den bakifrån – då kallas den för ”högerhänt”. Om dess spinn däremot riktar sig bakåt – alltså partikeln roterar moturs – ja, då kallas partikeln ”vänsterhänt”.
Nu råkar det vara så att den så kallade svaga växelverkan, en av de fyra fundamentala naturkrafterna, påverkar enbart vänsterhänta partiklar. Ett exempel på detta är neutriner, extremt små och lätta partiklar som sällan interagerar med annan materia. Neutriner, en av universums talrikaste partiklar, är alltid vänsterhänta.
Det här fenomenet ligger bakom en av universums och fysikens största gåtor – och en möjlig förklaring till varför vi över huvud taget existerar.
Inom fysiken finns det något som kallas CP-symmetri (Charge Parity-symmetri), vilket i teorin innebär att partiklar och deras antipartiklar borde vara identiska i sina fysikaliska egenskaper, men spegelvända.
Men i verkligheten bryts denna symmetri av den svaga växelverkan, något som innebär att vänsterhänta partiklar och deras antipartiklar i praktiken beter sig olika. Det här kan förklara varför universum idag innehåller mer materia än antimateria.
Den här obalansen är alltså avgörande för vår existens, eftersom materiens dominans över antimaterien är anledningen till att stjärnor, planeter och allt vi känner till kan existera.
Så från politik och cyklar till hjärnans biologi, djurvärldens beteende, molekyler och partikelfysik löper en röd tråd av asymmetri och preferens för ena sidan framför den andra.
