Paret Sahlsten har nyligen flyttat in i en splitterny bostad i Jakobstad och på ett bord i det rymliga vardagsrummet står två metallboxar. Det är dags för morgonmedicinen och en grön lampa börjar blinka, ackompanjerad av en röst som säger ”det är dags för din medicin”.
Gunn-Britt Sahlsten tar en stol och bänkar sig framför kameran på medicinroboten. Där dyker hemhjälparen Camilla Häggblom upp på en skärm. De småpratar om hur natten förlöpt och hur dagen börjat.
Gunn-Britts make Peter Sahlsten kommer också till kameran och talar med Camilla. Stämningen är varm och trevlig. Maskinen blinkar till och ut kommer en påse med medicin som Gunn-Britt tar. Vattenglaset står färdigt på bordet och vårdaren ser att medicinen tas enligt anvisning.
– Det är så modernt det här, jag har aldrig sett något liknande fast jag själv jobbat på sjukhus, säger Gunn-Britt Sahlsten.
Hon tycker det är en bra lösning att få medicinen portionerad och bli uppmanad att ta läkemedlen vid en särskild tid. Höjda krav på läkemedelssäkerhet har också lett till att medicinerna behöver hållas säkra, vilket de gör i en robot.
– Vi får statistik från robotföretaget på hur medicinen tas och här i Jakobstad har vi nu en läkemedelssäkerhet på 99,8 procent, säger Katja Ahlvik som är sjukskötare på hemvården.
Hon har själv utbildat både personal och klienter att använda medicinrobotarna och följer med intresse utvecklingen inom distansvård och -service för äldre. För hemvården har användningen av medicinrobotar underlättat trycket på vårdarnas schema. För vissa ersätter medicinroboten hembesöken helt och hållet, men många har också hembesök.
Klienter och personal nöjda
Även om de medicindelande robotarna också medför en kostnad räknar Ahlvik med att inköpen i förlängningen sparar resurser, rent ekonomiskt. Dessutom upplever både hon och vårdarna att personalen får mera tid att umgås med klienterna tack vare fjärrkontakten.
– Klienterna har varit väldigt positiva till det här och det underlättar för personalen. Hos vissa klienter har roboten ersatt fysiska besök helt och hållet. Men många har både en robot som sköter medicinerna och så får de fysiska besök senare under dagen, säger Ahlvik.
Även om kamerakontakt med klienterna inte ger samma inblick i klienternas vardag som ett fysiskt besök, så har videosamtalen lett till fördelar, upplever både personalen och pensionärerna.
– De frågar hur vi mår och de är väldigt bra på att ta folk. De är ju proffs på det här, säger Peter Sahlsten om videokontakten.
Personalen ser också fördelar i vad distanskontakten leder till.
– Jag tror de får mera samtalstid med personalen när man faktiskt sitter ner vid skärmen och pratar. Ofta när man är på morgonbesök gör man morgonmål och andra sysslor samtidigt. Det blir mer tid för umgänge nu, säger Ahlvik.
På sikt väntar man från hemvårdens håll att flera funktioner också kan integreras i vårdrobotarna. Redan nu finns pilotprojekt inom Österbottens välfärdsområde med matrobotar som värmer och ger ut maten automatiskt.
Nya innovationer att vänta
Dessutom finns det redan en mängd olika hälsoapplikationer och mätfunktioner i vanlig hemelektronik kunde med fördel införas i hemvården för att kunna monitorera och följa upp värden som kroppstemperatur, syresättning och blodtryck.
– Att kunna mäta vitalerna via kamerakontakt skulle vara jättebra. Smartklockor och allt vi har idag kunde hjälpa att hålla klienterna under uppsikt med att till exempel läsa pulsen i realtid. Sånt skulle vara till stor nytta åt oss, säger Katja Ahlvik.
Hon understryker ändå att robotar och teknik bara ska vara ett komplement till mänsklig kontakt. Det är förnuftigt att använda resurserna så gott det går, för att minska på onödiga besök eller körtid mellan hemmen, men tekniska lösningar ersätter ändå inte personalen helt.
– De med minnesproblem eller andra vårdbehov behöver nog fysiska besök, så detta är nog bara ett hjälpmedel, säger hon.
Många äldre får med tiden allt större behov av hjälp med vardagliga saker. Nu har man kunnat spara in på en del hembesök genom distanskontakten där det går, men frågan är hur omfattande hemvården blir på sikt och vilka resurser man har inom vården att sköta klienterna hemma.
– Bristen på vårdpersonal är stor idag, och när det inte finns vårdare att ta till så underlättar tekniken.
Ser du risker med utvecklingen?
– Riskerna finns ju att man glömmer bort att det är människa man har att göra med. Alla människor behöver närkontakt, så inte kan vi helt automatisera och ta bort all närkontakt. Många är ensamma stor del av dygnet och det behöver verkligen ha någon människa att prata med. Inte bara en maskin, säger Katja Ahlvik.
Personalen har också fått konstatera att distansvård inte lämpar sig för alla och att det kommer en gräns emot när robotar inte fungerar.
– Är dom själva riktigt ovilliga till vård och medicinering så är ju absolut inte det här en en lösning för dom. Nog har vi många klienter inom hemvården som absolut inte klarar det.
Frågan är vem som ska bestämma i vilken takt man kan och ska automatisera vården och hur långt utvecklingen ska gå. Beslutsfattarna har hårda sparkrav och äldreomsorgen är en växande kostnad för samhället. Men har då beslutsfattarna något intresse att höra hur innovationerna tas emot på fältet?
– De vill höra vår åsikt, men inte vet jag om det faktiskt har någon inverkan.
– Inte frågade någon oss om vi vill börja med läkemedelsrobotar utan vi fick ett meddelande att de var beställda och en fråga om vem som vill ta ansvar för det, säger Katja Ahlvik.
