Start

Borde Finland lämna Ottawa-avtalet? Professor: Ryssland kan skicka asylsökande för att testa våra minor

Professor Martin Scheinin är mycket kritisk till att återinföra personminor i försvaret, men också till att frågan drivs via medborgarinitiativ.

Martin Scheinin i porträttbild klädd i blå kavaj.
Professor Martin Scheinin säger sig vara säker på att Finland kommer att följa krigets regler. Bild: Thomas Hagström / Yle

På en månad har tre olika medborgarinitiativ startats för att samla stöd för att Finlands ska träda ut ur Ottawa-avtalet, som förbjuder användning av personminor.

Det färskaste publicerades på självständighetsdagen och hade på lördag eftermiddag redan samlat över 39 000 underskrifter, medan ett annat som registrerades den 25 november har fått mer än 20 000 underskrifter.

Bakom det populäraste initiativet ligger flera försvars- och utrikespolitiska profiler, bland annat Samlingspartiets EU-parlamentariker Mika Aaltola, försvarsmaktens tidigare kommendör Juhani Kaskeala, före detta sannfinländska försvarsministern Jussi Niinistö samt de tidigare diplomaterna Hannu Himanen, Jaakko Iloniemi och Pasi Patokallio.

”Ryssland har startat krig i Europa och använder hänsynslöst personminor mot Ukraina. Finland försvarar nu Natos längsta landsgräns mot Ryssland. Det här innebär väsentliga förändringar också i förhållande till internationell avtalsrätt”, skriver initiativtagarna.

De påpekar att avtalet inte går att upphäva ens om Finland skulle bli utsatt för ett beväpnat anfall, vilket de ser som en uppenbar säkerhetsrisk.

Därför vill de uppmuntra riksdagen att sätta igång en beredning för att lösgöra Finland från Ottawa-avtalet så snart som möjligt.

Mika Aaltola och okänd kvinna vars ansikte inte syns, klädda i kostym och står i ett rum som verkar vara en officiell eller formell miljö.
Mika Aaltola gick från Utrikespolitiska institutets direktör till presidentvalskandidat och EU-parlamentariker för Samlingspartiet. Bild: Silja Viitala / Yle

Professor: Det går inte att säga upp förpliktelserna

Människorättsprofessor Martin Scheinin har studerat avtalet och kommit fram till att det inte hjälper att Finland säger upp avtalet.

Genom att ansluta sig till konventionen har Finland förbundit sig till juridiskt bindande sedvanerätt när det gäller krigets lagar.

Att använda minor skulle i vilket fall som helst strida mot juridisk praxis, säger Scheinin.

– Det går inte att säga upp de här förpliktelserna. Det är lättare för de länder som aldrig gick med i Ottawa-avtalet.

Enligt Scheinin borde Finland i stället försöka hitta militärtekniska lösningar som inte bryter mot definitionen av förbjudna landminor i avtalets andra artikel.

Han ser åsikter i den offentliga diskussionen som hävdar att eftersom Ryssland bryter mot folkrättens regler så kan Finland göra vad som helst för att försvara sig.

– Men det stämmer inte. Varje stat och varje individ, inklusive soldater, har ansvar över sina egna åtaganden, säger Scheinin.

Ett skräckscenario som inte kan ignoreras

Varför uttalar sig erfarna utrikespolitiska experter om saken just nu? Martin Scheinin tror att det kan handla om brist på juridisk kunskap.

Scheinin beskriver vad han kallar ett ”realistiskt skräckscenario som inte kan ignoreras”. Låt oss säga att Finland skulle dras in i ett krig med Ryssland och därför skulle installera landminor vid gränsen. Då skulle Ryssland kunna skicka oskyldiga civila under vapenhot genom terrängen för att testa oss.

– Det här är ett skräckscenario, men ett väldigt logiskt scenario i förhållande till den hotbild som Finland själv har byggt angående de här asylsökandena från tredje länder.

Martin Scheinin på bild.
Martin Scheinin har varit FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter. Bilden är tagen 2012, samma år som Finland ratificerade Ottawa-avtalet. Bild: Yle

Scheinin säger sig vara säker på att Finland kommer att följa krigets regler.

Han tycker det är sorgligt att det pågår en populistisk våg som försöker förneka behovet att följa folkrättens regler även i krigstid.

Scheinin: Medborgarinitiativ inte rätt väg

Gruppen bakom det nyaste medborgarinitiativet betonar att beslutet att träda ur Ottawa-avtalet sist och slutligen är politiskt.

De vill att försvarsmakten hörs och tycker att förslaget skulle kunna ingå i den försvarspolitiska redogörelsen som bereds just nu.

Som jurist påpekar Martin Scheinin att medborgarinitiativ inte kan användas för att säga upp internationella avtal.

– Jag tycker det är cyniskt att man samlar in namn när man vet att det inte kan leda till ett beslut, säger Scheinin.

För ett år sedan överräcktes till exempel ett medborgarinitiativ om att dra in Rysslands konsulat på Åland till riksdagen. Initiativet förkastades av talmannen med hänvisning till att det stred mot lagen.

”När det gäller godkännande eller uppsägning av internationella avtal är det inte fråga om stiftande av lag och godkännande av internationella förpliktelser och godkännande av uppsägning av dem omfattas således inte heller av rätten till medborgarinitiativ enligt 53 § i grundlagen”, skrev riksdagen.

Stubb välkomnar diskussion

Ett liknande initiativ om att återinföra personminor samlade 50 000 underskrifter efter att Ryssland anföll Ukraina 2022.

Initiativet föll efter att försvarsmakten hade hörts i utskottsbehandlingen. Då var budskapet att minorna inte är avgörande för försvarets prestanda och att det finns andra moderna teknologier för att uppnå effekten av ”minskräck”.

Nu har diskussionen igen tagit ny fart efter att försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola lyfte fram det förändrade säkerhetsläget som en orsak att se över avtalet.

Strax efter Jaakkolas utspel öppnade statsminister Petteri Orpo (Saml) för diskussion. Riksdagen håller också på att bli allt mer godkännande i frågan.

President Alexander Stubb har också välkomnat en diskussion, utan att ändå klart ta ställning till om Finland borde gå ur avtaler eller inte. Enligt Stubb måste frågan ses över i lugn och ro.

– När säkerhetsläget förändras måste vi reagera, sa presidenten i Yles Ykkösaamu.