För tillfället kan man nästan kalla depression för en folksjukdom i Finland. Enligt Mieli, föreningen för psykisk hälsa i Finland, lider var femte finländare någon gång under sitt liv av depression. Hälften av alla våra sjukpensioneringar beror på psykisk ohälsa.
OECD:s rapport visar att depressioner kostar Finland 11 miljarder om året.
Nu finns det flera forskare som hoppas att en fritt växande svamp som innehåller ämnet psilocybin kan vara en möjlig medicin mot folksjukdomen. Psilocybin hör till psykedeliska preparat, dit också till exempel det syntetiska preparatet LSD hör.
Bägge preparaten har länge använts som rekreationella droger, som det gått att få tag på i gatuhandeln eller på svarta marknaden.
I början av 2000-talet beskrev forskaren Charles S Grob psilocybin som en existentiell medicin. Ämnet verkar fungera på ett transcendent plan, alltså bortom sinnevärlden, och verkningarna kan hålla i sig under en lång tid. Den första känslan, den så kallade trippen, håller i sig i några timmar medan förändringarna i nervbanorna ser ut att hålla i sig i månader, upp till ett år.
Psilocybin är ett ämne som naturligt hittas i toppslätskivlingen. Den ger hallucinogena upplevelser som i värsta fall kan vara farliga. Men ämnet i svampen har i kontrollerade former visat sig vara en möjlig hjälp vid depression, addiktioner och ångest.
Karolinska institutet i Stockholm har nyligen deltagit i en studie där man undersöker effekterna av psilocybin mot depression. I studien har man jämfört effekten hos en dos syntetiskt tillverkad psilocybin tillsammans med psykologiskt stöd och effekten hos en dos placebo tillsammans med psykologiskt stöd.
Patienterna har undersökts före, under och efter behandlingen med psilocybin och placebo. Studien har använt sig av psykiatrisk bedömning, skattningsformulär, magnetkamera, provtagning av blod- och ryggmärgsvätska och positronemissionstomografi.
– Vi undersökte hjärnans struktur och försökte mäta mängden kontakter mellan nervceller före behandlingen och en till två veckor efter behandlingen, berättar professor Johan Lundberg vid Karolinska Institutet.
Forskarna hoppas kunna bidra till en utveckling av depressionsbehandlingar överlag, men också öka kunskapen om psilocybinbehandling vid vissa specifika former av depression.
Studiens resultat är ännu inte publicerade, men det finns annan forskning som har undersökt liknande saker
– Där har man kunnat se ganska snabb lindring av symtom och den har varit betydligt större än hos den grupp som fått placebo, säger Lundberg.
Fortfarande krävs det större studier för att europeiska läkemedelsmyndigheter skulle godkänna ämnet som en behandling för depression.
– Flera, men inte alla, av de studier som gjorts har positiva antydningar om att psilocybin är en god behandling vid depression, säger Lundberg.
Snabbare än vanliga mediciner
Kan en liten tablett på 25 milligram förändra våra hjärnor? Det finns studier som menar att enda dos av psilocybin förändrar hjärnans struktur på lång sikt.
Forskningschef Eero Castrén vid Helsingfors universitet har i mer än 30 år forskat i hur traditionella antidepressiva fungerar i förhållande till hjärnans plasticitet. Plasticitet är hjärnans sätt att anpassa sig till olika situationer och omgivningar.
Castréns team har länge studerat receptorn för en tillväxtfaktor som ökar plasticitet. Man har kommit fram till att depressionsmediciner binder sig svagt till den här receptorn. Nu har man upptäckt att psykedeliska substanser binds hårdare och under en längre tid i samma receptor.
Genom att använda en molekyl som hittas i psykedeliska substanser, bland annat i psilocybin, lyckades man förändra plasticiteten i råttornas hjärnor i upp till en månad.
– En månad i en råttas liv är oerhört länge, säger Castrén.
Genom att förändra plasticiteten kan man säga att tankebanorna förändras. Terapi och olika depressionsmediciner kan få signalerna i hjärnan att gå i en annan riktning.
Men det tar lång tid.
Nu verkar psilocybinet göra den här förändringen på bara några timmar. Genom att göra en så kallad tripp förändras plasticiteten, vilket gör att banorna i hjärnan uppdateras.
I en färsk undersökning har man kommit fram till att en enda dos av psilocybin orsakar stora förändringar i funktionell anknytning i hela hjärnan. Funktionell anknytning är ett mått på hur olika delar av hjärnan korrelerar med varandra.
I Castréns forskning kommer det fram att psilocybinet påverkar samma receptorer i hjärnan som antidepressiva, men psilocybinet gör det på ett mycket starkare sätt. Det ger en både snabbare och längre effekt på hjärnan.
Psilocybin är inget som ska testas på egen hand. Under kontrollerade former och i samband med terapi har ämnet dock visat sig hjälpa patienter som lider av depression.
Måste en tripp ingå?
Vid Helsingfors universitet undersöker Eero Castrén nu hur man kunde få fungerande effekter av psilocybinet utan att behöva trippa på ämnet. Det vill säga: utan att behöva uppleva de hallucinogena effekterna av den psykedeliska substansen.
Den övergripande åsikten i forskarkollegiet är för tillfället att den så kallade trippen behövs för att psykedeliska preparat ska hjälpa mot ångest och depression. Castrén tror ändå att det finns en möjlighet att skilja åt trippen och effekterna.
För tillfället pågår studier om hur små doser av till exempel psilocybin under en längre period också kan påverka hjärnan.
– Det finns många olika tankar kring vad mikrodosering är och hurdana mängder det i så fall handlar om. Men vi vet ännu inte vartåt de är på väg, säger Castrén.
På det viset tänker jag inte att psykedeliska substanser är mirakelmedicin på samma sätt som att aspirin botar huvudvärk
Eero Castrén, Helsingfors Universitet
Castrén påminner om att när han forskar i råttors hjärnor så kan de inte exakt veta vad i den psykedeliska substansen det är som påverkar hjärnan. Råttor är inte deprimerade som vi människor kan vara och vi vet inte hur de upplever en tripp.
– Därför borde vi få möjlighet att testa det här på människor, så vi vet effekterna, säger Castrén.
Samtidigt läggs det hundratals miljoner på forskning för att få ut psilocybin som ett läkemedel på marknaden.
– Vi ser en enorm boom i forskningen för tillfället, säger Castrén.
Risker med psykedeliska preparat
För att Europeiska läkemedelsmyndigheten ska godkänna syntetiskt psilocybin i vård av depression krävs att stora studier ger positiva effekter. För ett godkännande måste också biverkningarna vara acceptabla i förhållande till risken att ha en depression, och i förhållande till effekterna av andra behandlingar.
Om det sker i en okontrollerad miljö utanför ett sjukhus finns det risk att en person far illa
Johan Lundberg, Karolinska Institutet
Det finns redan företag som inlett större studier, men Johan Lundberg vid Karolinska institutet, bedömer att det kan ta flera år innan läkemedelsmyndigheten skulle kunna bedöma dem.
– Om de här studierna har positiva effekter är det möjligt att det skulle finnas underlag för ett godkännande, tror han.
Om vi då kollar på riskerna med preparatet, eftersom risker alltid finns, konstaterar Lundberg att det som forskare ofta spekulerat kring är att psilocybinet påverkar medvetandet och omdömet under en kortare period.
– Om det sker i en okontrollerad miljö utanför ett sjukhus finns det risk att en person far illa, säger han.
En annan risk som diskuterats är att psilocybinet skulle vara beroendeframkallande. Den risken bedöms ändå vara ganska låg, har forskare kommit fram till.
En mirakelmedicin?
Eero Castrén påminner om att det man forskar i nu är hur depression kan medicineras, inte hur en depression uppstår eller kan förhindras.
– På det viset tänker jag inte att psykedeliska preparat är mirakelmedicin på samma sätt som aspirin botar huvudvärk. Mediciner ökar plasticiteten, men vård av depression kräver också arbete och motivation av den som insjuknat, påpekar Castrén.
Johan Lundberg säger att det finns forskare som hoppats på att hitta mirakelmedicinen mot depression redan flera gånger. Han vågar inte tro på att psilocybinet nu skulle vara det som räddar oss.
Ofta ger inledande forskning väldigt positiva resultat, men när man ser på historien brukar de stora förhoppningarna senare mildras.
– Med det sagt är det väldigt positiva fynd som har presenterats av flera olika grupper i flera olika länder – oberoende av varandra. Det är ändå något som brukar vara positivt, säger Lundberg.
Om det kommer att hålla streck och visa sig vara sant när det hamnar i vanlig sjukvård återstår att se.
