Om en månad installeras Donald Trump i Vita Huset och hans plan är att snabbt få slut på kriget i Ukraina.
Hur det skulle gå till är oklart, men hotbilden handlar om att Ukraina inte bara kunde förlora landområden utan också pressas att avstå från ett framtida Nato- och EU-medlemskap ifall landet går försvagat in i eventuella fredssamtal.
Olika visioner för hur EU och de europeiska Natoländerna ska agera för att stärka Kievs position har diskuterats i flera olika sammansättningar den gångna veckan.
– Nu är det dags för en sammanfattning, sa statsminister Petteri Orpo i Bryssel på torsdagsmorgonen och betonade att Ukraina måste stödjas på alla tänkbara sätt.
Kan EU fylla ett möjligt tomrum efter USA?
Orosmomenten handlar ändå inte bara om framtida fredsvillkor utan också om att Trumpadministration kan dra in hjälpen till Ukraina.
EU är den största bidragsgivaren till det krigshärjade landet och har stått för en insats på sammanlagt 124,7 miljarder euro sedan det ryska anfallskriget inleddes, följt av USA som har stått för 88,3 miljarder euro.
Men med en ekonomisk nedgång i flera europeiska länder, dels på grund av energikrisen och en politisk kris i både Frankrike och Tyskland, kan det bli en svår ekvation att ersätta ett potentiellt dollarbortfall.
Här rådde det ändå delade meningar när EU:s toppmöte inleddes i Bryssel.
– Vi måste räkna med enighet mellan USA och Europa, det är svårt att stödja Ukraina utan amerikansk hjälp, sa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.
– Om USA av någon anledning skulle minska sin andel så anser jag att vi har beredskap att fylla det hålet till och med snabbt. Då handlar det främst om att använda avkastningen på de frysta (ryska) tillgångarna, konstaterade statsminister Orpo.
Fortfarande juridiska problem med de ryska medlen
När det gäller intäkterna från de frysta ryska tillgångarna godkände G7-länderna i somras ett lån till Kiev på 50 miljarder dollar som ska återbetalas med hjälp av vinsterna från de frysta ryska centralbankstillgångarna.
Men om man kan lösa juridiska invändningar och komma åt de sammanlagt omkring 210 miljarder euro som har frysts inom EU kunde det vara ett avgörande drag.
Utan nya egna pengar i sikte gäller det också att se över de redan existerande EU-fonderna, som till exempel den återhämtningsfond som inrättades efter coronapandemin och där en stor del av medlen ännu är oanvända.
Andra strategier att följa handlar bland annat om Danmarks initiativ att köpa vapen direkt av den ukrainska försvarsindustrin för att användas på slagfältet.
Gäller att övertyga Trump på olika sätt
Ett sätt att öka chanserna för ett lukrativt samarbete med USA är att skaffa behövliga vapensystem på den amerikanska marknaden, och därmed eventuellt också avvärja en transatlantisk handelstvist.
Samtidigt betonar man ständigt att tiden helt enkelt inte är mogen för fredssamtal.
– Att pressa fram förhandlingar för tidigt skulle vara en dålig deal för Ukraina, konstaterade EU:s utrikeschef Kaja Kallas.
Från både Natohåll och bland europeiska statschefer poängteras det att man också måste övertyga Donald Trump om att en dålig uppgörelse om Ukraina skulle kunna försvaga hans position på den internationella arenan och få honom att framstå som en svag ledare.
