Konsten och kulturen är det som gör oss till just det land vi är. Kulturen binder oss samman med vårt förflutna men för oss också till okända platser, till framtiden. Trots att beskedet om de historiskt stora nedskärningarna under kommande år fällde en mörk skugga över kulturåret 2024, lyckades kulturfolket samlas som en enande kraft för att definiera kulturens betydelse och vikt.
Finlandia-vinnaren Pajtim Statovci skriver i sin bok Lehmä synnyttää yöllä, min personliga favoritbok i år:
”Sådan blev jag, en natt som kretsar kring jorden. Jag låter mig inte längre kuvas, och jag brister inte. ”(red.övers.)
Nej, kulturbranschen låter sig inte heller kuvas eller brista. Regissören Erik Söderblom påminde oss under demonstrationen Stoppa saxen! om att kultur är demokrati – ”utan kultur, finns inget Finland”.
Ljusglimtarna är desto fler!
Året inleddes med att Svenskfinlands främsta skådespelare Alma Pöysti strålade i en rubinröd sidenkreation på röda mattan i Los Angeles när ett av världens största filmpris, Golden Globe delades ut. Att hon stod där i samma kategori – årets bästa kvinnliga skådespelare i musikaler och komedier – jämsides med superstjärnorna Emma Stone, Margot Robbie, Jennifer Lawrence, Natalie Portman och Fantasia Barrino är en vinst i sig.
I januari fick också klassikerberättelsen om Stormskärs Maja premiär på bioduken på åländska och blev den överlägset mest sedda filmen med 470 000 sålda biljetter på bio i Finland. Det gör regissören Tiina Lymis film med flera finlandssvenska förmågor till den mest sedda inhemska filmen sedan Aku Louhimies Okänd soldat (2017). Det är också en bedrift att en inhemsk film slår alla utländska filmer på biograferna.
Finlandssvenskar framme på finska scener
På teaterfronten kan vi glädjas åt flera finlandssvenska framgångar också på de större finska scenerna. Bland de personliga favoriterna kan jag nämna bland annat Jakob Höglunds varma, fantasifulla regi av klassikern Bröderna Lejonhjärta, teaterföreställningen Veljeni Leijonamieli på Helsingfors stadsteater samt Angels in America på Nationalteatern i regi av Linda Wallgren. Pjäsen är en fyra timmar lång, omskakande konstupplevelse, som baserar sig på ett av det tidiga 1990-talets mest omtalade teaterverk, amerikanska Tony Kushners mammutpjäs om aidskrisen.
Inom dansscenen uppmärksammade vi att finlandssvenska Kenneth Kvarnström valdes till konstnärlig chef för Nordens största dansfestival Kuopio Tanssii ja soi, och ser fram emot vad han gör med festivalen när han tar över nästa år. Åtminstone har han sagt att hans första åtgärd är att sänka biljettpriserna och göra dansen mer tillgänglig.
Prisregn över finlandssvenska författare
Också inom litteraturen kan vi glädjas åt flera finlandssvenska framgångar: Linda Bondestam tilldelades Sveriges mest prestigefyllda pris, Augustpriset, för boken Chop chop – en tapper jordbos berättelse. Boken är en fantastisk läsupplevelse för både små och stora, en varm berättelse om svåra frågor med underbara bilder fulla av små metaberättelser.
Boken var också Finlandia-nominerad, liksom också Kaj-Korkea Ahos starka roman Hur man möter en mamma. Författaren Hannele Mikaela Taivassalo belönades å sin sida med Statspriset i litteratur år 2024 för att hon i tre decennier ”kompromisslöst har testat litteraturens normer och gränser.
Också Runebergsprisen gick till finlandssvenskar: Peter Mickwitz för diktsamlingen Misslyckad i en uggla och juniorversionen till Petra Lillsund Botéus och Herta Donner för barnboken Mitt idiotiska liv.
Författaren Rosanna Fellman tilldelades Svenska Yles litteraturpris för sin diktsamling det Jakobstad ingen vill ha, ett verk om utanförskap och mobbning som borrar sig djupt in i en.
Pophimlen har fått en ny finlandssvensk stjärna
På musikhimlen har en ny popstjärna fötts, finlandssvenska Mirella, som förutom att hon toppat hitlistorna, bland annat Finlands officiella albumlista, också har fått de flesta Emma-nomineringarna. Hack i häl är också finlandssvenska Averagekidluke, Lucas Kihlman. I mars 2025 får vi veta hur det går för dem på Emmagalan som premierar finländska musikframgångar. Mirellas catchiga Timanttei är hursomhelst briljant. På den officiella toplistan finns också finlandssvenska Isac Elliots och Williams singel Anteeks.
Dirigenten Esa-Pekka Salonen uppmärksammades å sin sida med Polarpriset, ett av de mest prestigefyllda musikprisen i världen. Priset överräcktes av självaste kung Carl XVI Gustaf i Stockholm.
I år klarnade det också att Österbotten kommer att vara starkt framme nästa år när finlandssvenska artisten Felin är med i kvaltävlingen för att representera Estland och humorgruppen KAJ Sverige i Eurovisionen nästa år! Ålänningen Sandra Estberg deltar även hon i Melodifestivalen.
Årets överlägset största konserthändelse i år var brittiska Coldplay som spelade fyra slutsålda konserter i Helsingfors i somras. År 2024 var också det stora comeback-året, då den ena efter den andra 90-tals giganten meddelade om spelningar efter en lång paus. Nästa år vallfärdar många för att se både Kent och Ultra Bra, bägge viktiga band för många finlandssvenskar.
Kultur och svenskan på slottet
Kulturlivet kan glädjas åt särskild uppmärksamhet av president Alexander Stubb, som bjöd in i synnerhet personer verksamma inom kultur och konst. I Yles sändning klingade svenskan, kanske mer än vanligt, då också presidentfrun Susanne Innes-Stubb talade svenska. Med sitt exempel visade hon att man kan charma publiken, trots att man inte behärskar språket perfekt. Presidenten belönade 15 konstnärer och kulturarbetare med Pro Finlandia medaljen, varav tre var finlandssvenska: pianisten Folke Gräsbäck, filmregissören Claes Olsson och bildkonstnären Kim Simonsson.
En dryg vecka senare bjöd presidenten också in kulturarbetare och kulturpåverkare till slottet för att fira Pro Finlandia-medaljen som överräcktes till de svenska artisterna Eva Dahlgren och Tomas Ledin. Presidenten talade ur hjärtat om hur mycket musiken betytt för honom. Jag som fick äran att närvara som gäst fick en liten pratstund med presidenten som berättade att han och presidentfrun gärna och rätt ofta går på teater.
I september såg president Stubb och president Tarja Halonen tillsammans den svenskspråkiga musikalen Dancer in the Dark av Jakob Höglund på Lilla Teatern i Helsingfors. Det är också en symboliskt viktig gest av presidenten att visa sitt intresse och stöd för kulturen genom att själv närvara på föreställningar och konserter.
Årets avrundades som vanligt med en av Svenskfinlands viktigaste kulturtraditioner, luciakröningen. När vi äntligen kan glädjas åt att vi i år fick en brun lucia, svärtades glädjen av rasismen som Daniela Owusu fick erfara. Samtidigt visade många att de står upp för henne genom att donera pengar till Folkhälsans luciainsamling som aldrig förr.
Också presidentparet stöder årets Lucia Daniela Owusu. ”Vi står tillsammans med Daniela på jämlikhetens sida, mot rasism”, skriver Stubb på Instagram.
Lucia Daniela Owusu kommer att sprida ljus också under det kommande året, det behöver vi mer än någonsin när världen känns hotfull och mörk.
Vill du lyfta fram andra minnesvärda stunder från kulturåret 2024? Eller finns det något särskilt du ser fram emot nästa år?
