I Hangö har ovanligt stora arealer av skog nyligen avverkats på Sandö gårds område cirka tio kilometer öster om Hangö centrum.
– Ja, det är nog verkligen exceptionellt stort, säger ledande skogsbruksexpert Markku Remes på Finlands skogscentral.
En slutavverkning i Finland är i genomsnitt mellan en och tre hektar stor, i södra Finland cirka 1,5 hektar. I Hangö är det frågan om en nästan hundra gånger så stor slutavverkad yta.
Det är den nya ägaren till Sandö gård, stiftelsen Ilkka Klingan säätiö, som låtit avverka skogen på båda sidorna av riksväg 25.
– Det är inte svårt att gissa vad intäkterna går till, säger frikyrkopastorn Ilkka Klinga från stiftelsen. Han har tidigare bott på Sandö i fyra år.
Stiftelsen köpte 450 hektar stora Sandö gård av Finlands frikyrka för ett år sedan.
– Det var klart redan när vi köpte gården att skogen avverkas. Intäkterna ska täcka en del av köpesumman.
Hur gammal var skogen som fälldes?
– Det vet jag inte exakt. Vi fick stockpriser, men naturligtvis fanns det också lite massaved med.
Massaved är i praktiken yngre träd, sådana som tas bort när man gallrar i skogen; också de tunnare topparna av grövre träd blir massaved. De träden används inom pappersindustrin eller som bränsle, vilket betyder att koldioxiden de lagrat släpps ut snabbt igen. Massaved ger ägaren mindre betalt än timmerstockar.
Ingen solpark?
Avverkningarna utfördes av skogsbolaget Stora Enso och de har nyss avslutats.
Anmälan om skogsbruk gjordes till Finlands skogscentral redan i januari 2024, en månad efter att stiftelsen köpte Sandö gård.
Stiftelsen Ilkka Klingan säätiö har arrenderat ut området där avverkningarna nu gjorts till ett bolag som skulle bygga en solpark. Avverkningsanmälningarna till skogscentralen gjordes därför som ”ändring av markanvändningsslag”, inte till exempel som kalhygge eller avverkning i fröträdsställning, en slutavverkning där man lämnar kvar fröträd.
Hangö stad behandlade frågan om solparken under våren och beslutade sedan i juni säga nej till projektet.
Varför fick solparken då kalla handen av Hangö stad? Ilkka Klinga är övertygad om att det var försvarsmaktens utlåtande som fällde projektet. Syndalens övningsområde ligger i närheten av Sandö gård.
– Nu väntar vi på statsmaktens direktiv om hur stora skyddszoner solpaneler ska ha, är det 50 meter eller 4 kilometer.
Förhandlar ni fortfarande om solparken och med vem i så fall?
– Vi kommer förhandla med försvarsmakten senast när staten kommer med sina direktiv.
Omvänd ordning?
Avverkningsanmälningarna kom till skogscentralen långt innan stiftelsen visste om solparken får grönt ljus av Hangö stad och alla andra inblandade myndigheter.
Varför gjorde ni så, Ilkka Klinga?
– Vi visste att skogen hur som helst ska avverkas, enligt den skogsvårdsplan som finns för området. Planen fanns redan när vi köpte Sandö gård, säger Ilkka Klinga.
Hur tror du att det påverkar klimatet och naturens mångfald att ni på en rätt smal udde avverkar över 100 hektar skog på en gång?
– Det är jag lite dålig att svara på. Nog har det väl någon inverkan, men ny skog växer snabbt tillbaka även om det här inte är den bästa skogsmarken. Hur som helst fanns det färdiga skogsbruksplaner redan innan vi köpte området.
Klinga tillägger att skogen nu avverkats i fröträdsställning. Det innebär att fröträden ska fröa av sig så att nya plantor kan komma upp.
Redan innan Finlands frikyrka sålde Sandö gård till Klingan säätiö planerade andra aktörer solparker i området. Den statliga myndigheten närings-, trafik- och miljöcentralen var redan då kritisk till att skogen fälls även om det är vanlig ekonomiskog.
Ett av de största problemen för artmångfalden i södra Finlands skogar är att skogsområdena är så splittrade. Naturförlusten kunde ändå bekämpas genom att förlänga omloppstiderna, menar experter. Det betyder att man låter träden bli mycket äldre innan de fälls. Det skulle också gagna klimatet eftersom träden då binder koldioxid längre än de gör i dag. När skogen slutavverkas, blir skogen en utsläppskälla i flera decennier.
Hangö stad har i sina egna skogar valt att avstå från kalhyggen, i alla fall under den pågående tioårsperioden. Staden vill hellre gynna och skydda naturen och klimatet och värna om rekreationsmöjligheterna i skogen än driva ett skogsbruk med ekonomiska förtecken.
Skogscentralen övervakar – men inga straff även om man struntar i sin plan
Det är markägaren som beslutar hur de gör med sin skog, men de ska följa lagen. Finlands skogscentral ska övervaka att lagen följs.
Hur övervakar ni att skogsägare gör det de meddelat om i sina skogsbruksanmälningar, Markku Remes på Finlands skogscentral?
– I det här fallet kontrollerar i enlighet med vad lagen kräver. Det betyder att vi om fem år kontrollerar om det har skett en ändring av markanvändningsslag såsom anmälan om skogsbruksåtgärder förutsätter.
Ifall skogen då har blivit åker eller fyllts av solpaneler eller på annat sätt blivit något annat än en skog, är allt i sin ordning, säger Remes. Om det inte har skett, blir konsekvensen inget annat än att skogen måste förnyas: det ska bli en ny skog i stället för den fällda.
– Men jag måste nog upprepa ytterligare en gång att det här var en verkligt ovanligt stor avverkning, säger Remes.
Han säger att han inte stött på slutavverkningar av den här storleksklassen annat än i situationer där man har röjt skog för helt nya stadsdelar eller för stora nya åkrar.
Stiftelsen Klingan säätiös verksamhet på Sandö gård bygger på evangeliska värderingar. De ordnar barn- och ungdomsläger och jobbar med diakoni. På området finns också ett familjehem på hyra.
